fbpx

Är du beroende av dina känslostormar (eller av att undvika dem)?

Att uppleva en stark känsla är en fysisk upplevelse. Alla våra känslor innebär någon form av fysisk sinnesförnimmelse. Det kan vara att du blir lite svettig i handflatorna eller torr i munnen av att vara nervös. Att du andas långsammare när du är nöjd. Hjärtat som slår lite hårdare när du blir orolig. Att det pirrar i magen är du ser fram emot något.

Alla dina känslor har en fysisk signatur som känns i din kropp om du bara känner efter. Det här innebär att dina emotionella upplevelser påverkar dig fysiskt. Inte bara konkreta saker som andning, muskelanspänning och puls skiftar med dina känslor utan även dina hormoner. Adrenalin, dopamin, oxytocin. Dina känslor är biokemi och din kropp är ett ekosystem av olika funktioner, hormoner, känslor, muskler och upplevelser. Det går upp, ner och runt runt, ibland i ett rasande tempo. Och mitt i det här emotionella nöjesfältet lever du ditt liv.

VILKEN EMOTIONELL ÅKTUR ÄR DIN FAVORIT?

Hur stökigt det än kan kännas att uppleva starka känslor är det ändå inom bekvämtlighetszonen för den som haft det så hela livet. Den som alltid varit orolig har vant sig vid ytlig andning, spända axlar och konstanta stresspåslag. Den som ofta pendlar mellan hopp och förtvivlan blir van vid de hormonpåslag det innebär att skifta mellan glädje och sorg. Och den som stängt av de flesta av sina känslor har vant sin kropp vid att inte känna så mycket alls.

Oavsett hur emotionellt utlevande du är eller inte är påverkar det biokemin i din kropp. Det innebär att det blir en väldigt fysisk och konkret upplevelse att skifta dina emotionella mönster. I själva verket är det så att vi kan bli fysiskt beroende av de känslor (den biokemi) som vi är vana vid. Att bryta dina emotionella mönster kan därför ge verkliga avvänjningssymptom.

Det här blir väldigt tydligt exempelvis när jag coachar någon som är beroende av den bekräftelse det kan ge att dejta. Vissa är verkligt beroende av kicken de får av att höra ett pling i mobilen från en viss person. Andra är beroende av sexuell bekräftelse och av att känna sig åtrådda. För en del handlar det om att jaga komplimanger, att alltid se till att ha någon på gång eller om lättnaden som uppstår efter en heldag av dejtingpanik när personen äntligen hör av sig.

Även om det kan låta ologiskt så kan vi även bli beroende av obehagliga känslor. Det är inte kul att vara ledsen, känna sig otillräcklig eller oroa sig, men även dessa känslor är biokemi som vi kan bli beroende av. Vi har dessutom ett större behov av att världens känns begriplig än av att må bra.

“Hellre ett känt helvete än ett okänt himmelrike” som ordspråket säger.

Det här innebär att våra känslor, oavsett om de ger oss toppar eller dalar, fungerar ungefär som en emotionell snuttefilt. En stor del av coachingen jag gör med klienter går ut på att befria dem från sådana här mönster men ibland är det nästan som att försöka ta sprutan från nån som är rätt rejält nerknarkad.

De flesta är medvetna om sina mönster och vill bryta dem, men det finns ju en anledning till att mönstret uppstått. Om du ifrågasätter hela ditt värde så fort du inte får det bekräftat från någon annan är det rätt mycket begärt att du ska sluta bekräftelseknarka på Tinder. I alla fall utan att ersätta det med något annat. Vilket också är vad coachingen går ut på.

Så fort du lär dig att bekräfta dig själv kommer andras bekräftelse inte längre vara nödvändig.

När du kan fokusera på din egen upplevelse av att känna dig sexig inifrån är du inte längre beroende av att någon annan bekräftar det utifrån.

När du lärt dig möta dina känslor kommer du inte längre behöva lägga massor av energi på att undvika vissa av dem.

När du känner dig värdefull och älskvärd oavsett hur många sms du får får du mer utrymme att låta personen du dejtar svara i den takt hen vill.

Men på vägen dit kan det uppstå något av ett emotionell vacuum.

DET EMOTIONELLA TOMRUMMET

Den som alltid levt i en emotionell storm upplever ofta en enorm tomhet när stormen går över och ersätts av betydligt lugnare sätt att ta hand om känslorna. Och den som tvärtom undvikit vissa känslor hela sitt liv upplever en stark kontrast när massor av energi inte längre behöver gå åt till att hålla känslor på avstånd.

Det finns plötsligt utrymme för väldigt mycket annat när du inte behöver överanalysera dina känslor, panikgråta eller konstant distrahera dig från dina känslor.

Mängder av tid och energi frigörs, och det kan skapa en känsla av tomhet. Något som alltid varit där, även om det var jobbigt, är plötsligt borta. Du har berövats en trygghet. Även om snuttefilten kanske var både dysfunktionell och smärtsam så var den vad du var van vid. Utan den kan det verkligen kännas som att något viktigt saknas.

Att det kan kännas tomt utan dina tidigare emotionella mönster innebär inte att du borde behålla dem. Däremot kommer det bli lättare att släppa dem när du vet att det är helt normalt att sakna även sina jobbiga känslor.

Det är helt normalt att inledningsvis må dåligt av att må bra bara för att det är så ovant (jag har bloggat om det här). Du kan och kommer vänja dig, även om det kan kännas jobbigt under en övergångsperiod. Men är det inte ett oerhört mycket trevligare “problem” att du är ovan vid att må bra, än att du är kemiskt beroende av att må dåligt?

* * * * *

Vill du lära dig att ta hand om dina känslor på sundare sätt är du välkommen att boka in dig på coaching, eller läsa min bok Dejting börjar med dig! som innehåller ett helt kapitel om att möta dina känslor, och ger dig konkreta övningar för att göra det.

Är du så hungrig efter kärlek att du missar varningsflagorna?

På sistone har jag coachat många kvinnor som är fullkomligt emotionellt utmattade av mönstret att intensivt, hoppfullt och passionerat dejta någon i ett par månader – som sedan hastigt försvinner. Det är är naturligtvis ett stort svek och gör särskilt ont om du har rädslor och sår kopplade till övergivenhet. Det är också extremt utmattande att pendla så hastigt mellan hopp och förtvivlan och de är helt emotionellt slutkörda när de kommer till mig.

De kan inte förstå varför det här mönstret upprepar sig, varför det drabbar just dem eller hur någon ens kan bete sig som deras dejter gjort. Prata ena dagen om långtgående framtidsplaner och ha väldigt ambitiösa tankar om relationen, sen försvinna kort därefter, göra slut över sms eller bara ändra sig helt. WTF?!

Eftersom jag sett det här mönstret hos ganska många klienter har jag också kunnat observera vad mer de haft gemensamt. Den gemensamma nämnaren hos alla som råkat ut för det här är att de är ovana vid att ta emot kärlek. De har ofta låg självkänsla när det kommer till dejtande, har dåliga eller inga relationer i bagaget, och/eller fick inte en sund bild av hur kärlek ska kännas under sin uppväxt. 

Det ger dem en skev bild av vad kärlek är och inte är, samtidigt som längtan är ovanligt stor. Det är en särskilt olycklig kombination… För det innebär att man längtar efter något man saknar förmåga att identifiera på ett sunt sätt.


STOR LÄNGTAN OCH LITEN ERFARENHET

Det som händer när de dejtar någon som i början är väldigt initiativtagande är som att sätta en svältande människa vid en stor buffé. Det kommer vara väldigt svårt att ta lagom stora bitar av maten, bedöma vad som är lämpligt att äta och det finns inte en tanke på att kolla upp eventuella allergiämnen eller bästföre-datum. 

Föreställ dig nu också att den svältande personen saknar kunskaper om matlagning och därför inte kan bedöma om de olika rätterna är tillagade på ett lämpligt vis. Det finns inte kunskap nog för att bedöma om fisken är genomstekt, upptäcka mögelprickar på tomaterna eller reflektera över hur länge äggen stått framme…

Dels för att hungern är för stor men också för att erfarenheten saknas. Är du tillräckligt hungrig och det du har framför dig ser gott ut och smakar okej, då kommer du äta det utan att ifrågasätta. Och sedan naturligtvis bli oerhört besviken när du blir magsjuk när allt verkade så gott och härligt.

Någon annan däremot, som inte befinner sig på svältgränsen, som har kunskap om matlagning och bara äter näringsrik och vällagad mat gjord på de bästa råvarorna, skulle inte gå i närheten av den där buffén. Det är uppenbart att den förvisso kan se lockande ut men inte kommer vara någon höjdarupplevelse. 

På samma sätt missar den med stor kärlekslängtan varningssignaler som skulle vara tydligare för någon med mer erfarenhet, högre krav och en bättre bild av vad som är rimligt. Förutsättningarna är inte särskilt goda för att bedöma situationen på ett vettigt sätt. Det är inte ditt fel, det finns bara vissa kunskaper som ingen lärt dig än.

Naturligtvis har den som direkt går all in för att sedan plötsligt försvinna också problem, men det enda du kan göra åt det är att lära dig att känna igen och undvika sådana personer. 


VARFÖR SÅ BRÅTTOM?

En av de största varningssignalerna är tyvärr också en av de största lockelserna: att någon dundrar in i ditt liv och snabbt lovar dig guld och gröna skogar. Men det är inte rimligt att någon som känt dig i två dagar pratar om att bygga en framtid med dig. Ni känner inte varandra!

Även om både tecknade filmer, Hollywood och hela vår kultur hyllar “kärlek vid första ögonkastet”-grejen intensivt är det inte vad du ska sikta på om du har dejtingproblem, dåliga (eller inga) erfarenheter av kärleksrelationer eller känner en desperat längtan efter att bli älskad. Snarare bör du se det som en varningssignal när det plötsligt går väldigt fort. Du är inte en Disneyprinsessa och världen är inte en saga.

När du är van vid att känna dig sedd, uppskattad och älskad, då är du på en plats där du möjligtvis kan ta snabba beslut om vem du vill vara med, men då behövs inte det, för du har ingen brådska och vet att du inte måste “passa på”.

Något att fundera på om du har det här mönstret är hur lång tid du tycker att man bör dejta någon innan man blir ihop. Att välja en partner är ett stort och viktigt beslut. Hur väl vill du känna någon innan du väljer honom eller henne som din partner? Att en dejt eller två var bra räcker inte. Att du aldrig känt såhär förr är inte särskilt imponerande heller om alla dina tidigare erfarenheter varit dåliga.

Vad är viktigt för dig i en relation och hur tar du reda på att den andra personen vill samma sak? Hur mycket tid tillsammans behövs för att du ska veta att det kommer hålla i längden?

Och kanske viktigast av allt: vad hade det krävts för att få bli ihop med dig om du redan kände dig emotionellt trygg och älskad innan den andra personen ens dök upp? Om du redan varit “mätt”, var hade du satt ribban då? 

Vill du ha hjälp med att göra sundare val i ditt dejtande?
Läs mer om dejtingcoaching här!


* * * * *

Den här texten publicerades ursprungligen i ett av Happy Datings Nyhetsbrev. Vill du prenumerera? Fyll i dina uppgifter nedan:

När du varit med om något de flesta inte kommer i närheten av…

Tiden är en väldigt närvarande komponent när jag coachar, på många sätt. Många coachingklienter kommer för att de känner sig jagade av den biologiska klockan, men de hör faktiskt till den grupp som är minst bekymrade om tiden. De är ofta väl pålästa om sin situation och har vidtagit åtgärder och har en realistisk bild av sina möjligheter.

Då är det värre med alla som tycker att de “borde” ha en partner, eller iaf kunna dejta bättre för att de uppnått en viss ålder. Ibland jäktas de av omgivningen när vänner och syskon hoppat in i Svensson-mallen “i tid” och ibland bara av normen som säger att man (av högst okänd anledning) “borde” vara gift runt 30. Det brukar ofta ordna upp sig när vi börjar prata om hur deras egna preferenser bortsett från normer och andra människors val. När du ger dig själv friheten att leva ditt liv på dina villkor och tydligt göra skillnad på yttre press och inre längtan brukar rätt mycket falla på plats.

Men det finns också en tredje kategori när det handlar om det här med tiden. Och det är personer som varit tvungna att lägga mycket tid på att bearbeta jobbiga händelser tidigare i livet. För någon handlar det om att ha en ätstörning som tagit 10-15 år att blir frisk från. Någon annan blev allvarligt mobbad i skolan och behövde gå i terapi för att återhämta sig från det. Vissa har varit allvarligt fysiskt sjuka och andra har behövt lägga många år av sina liv på att bearbeta familjetrauman från barndomen.

Vad de ofta inte inser är att det inte riktigt går att jämföra sig med andra i samma ålder efter en sån sak. Att behöva lägga så oerhört mycket tid, fokus och livskraft på något så jobbigt gör att du går miste om en hel del annat. Du har förvisso levt lika länge som alla jämnåriga men ni har definitivt inte upplevt samma saker. Du har vissa livserfarenheter som de flesta aldrig kommer i närheten av, men du har också gått miste om mycket som de flesta har i bagaget. Och det är nödvändigt att ta hänsyn till.

FYRA SAKER DU BEHÖVER TÄNKA PÅ

1. Du har ett djup som andra saknar

När livet tvingar dig att ta dig igenom riktigt jobbiga grejer får du perspektiv på saker. Särskilt på det här med att ha det jobbat. Det går liksom inte att lyssna på folk som klagar på att bussen är sen när du själv varit nära att dö eller velat ta livet av dig under flera år.

Har du varit i helvetet och vänt har du smakat på så mycket av livet och fått ett sådant djup och en sådan styrka att det är absolut nödvändigt att du fyller ditt liv med andra som på något sätt kan matcha det. Både vänner och personer du dejtar. Annars kommer du inte kunna känna dig förstådd och dessutom bli fruktansvärt uttråkad.

2. Du behöver förmodligen leva ikapp lite

Du har varit med om saker som de flesta inte kommer i närheten av, men du har också missat en hel del. Det utforskande andra gjorde i tonåren (sexuellt, romantiskt, personlighetsmässigt) behöver inte ske i tonåren.

Du kanske behöver uppleva känslan av att vara kär i killen i parallellklassen genom att ha en liten crush på någon som är mycket yngre än du innan du tar nästa steg. Eller upptäcka vem du är som vuxen och ha en period av “tonårstrots” även om du på pappret varit vuxen i massor av år. Eller dejta oskyldigt och nyfiken på samma ätt som andra gjorde i tonåren innan du är redo att dejta på ett vuxnare vis.

Vi blir inte erfarna bara för att tiden går, utan av våra erfarenheter. Lyckligtvis går dem att skaffa i vilken ordning som helst och det är helt okej att du lever ikapp lite nu.


3. Du måste sluta jämföra med andra, och acceptera din unika livsresa

Slutsatsen av punkt 1 och 2 är att du har den unika kombinationen att du förmodligen är både väldigt mycket mognare än de flesta på vissa sätt, men också mer oerfaren på andra. Och det är helt okej! Hur skulle det kunna vara på något annat vis med tanke på vad du har varit med om? Det går ju inte.

Så tro eller känn inte att du kan, bör eller måste hoppa in i samma norm som alla andra håller sig till bara för att dina jobbiga år är över. Du passar inte in där längre, och det är något att vara oerhört tacksam över, för väldigt många mår inte särskilt bra där inne.

Den enskilt vanligaste faktorn som tvingar människor att göra egna, autentiska livsval är att de blir sjuka eller råkar ut för något hemskt. Det är inte en slump att väldigt många blir utbrända strax före 40 och utbildar sig till yogalärare eller omvärderar hela sitt liv efter en cancerdiagnos. Du tog bara den smällen tidigare i livet, så dra nytta av visdomen det gett dig istället för att försöka inte kompensera för det genom att hoppa in i det ekorrhjul som förr eller senare kraschar för väldigt många andra.

Jag förstår om du är väldigt sugen på att vara “vanlig” nu efter allt som du varit med om men det är lite för sent för det. Istället får du se det som en superkraft att du redan är van vid att leva utifrån dina egna egna omständigheter, men nu kan omständigheten vara den kraft och styrka du fått av att överkomma det du varit tvungen at hantera, istället för problematiken i sig. Din “grej” är inte längre att du är sjuk eller hade en hemsk uppväxt eller behövde massor av terapi utan att nu, just därför, istället kan lägga den energin på att skapa ett härligt och fantastiskt liv.

4. Bär dina ärr med stolthet och medvetenhet

Det är så jäkla imponerande, fantastiskt och alldeles alldeles underbart att du tagit dig igenom det som du behövt ta dig igenom. Det är helt rimligt att du bara vill lägga det bakom dig och aldrig mer se tillbaka. Men det som hänt har format dig och kommer alltid vara en del av din historia. Det innebär att du även fortsättningsvis kommer behöva ta hänsyn till det ibland.

Inte på det sätt som du behövt göra tidigare, när det slukat upp dig och ditt liv fullkomligt, men ibland kommer det förflutna göra sig påmint. Det kommer sannolikt finnas visa saker som du behöver vara medveten om, ibland kommer det kanske kännas likadant som då igen fast bara ett litet tag, och i vissa fall kanske det finns saker som du behöver förhålla dig till i resten av ditt liv. Det är orättvist och jag fattar att du kanske inte vill det. Men allt är tyvärr inte upp till dig, och du har en mycket större chans att leva ett bra liv om du tar hänsyn till de omständigheter som inte går att påverka än när du envist bestämmer att “nu ska allt va bra för att jag vill det”.

Det du varit med om har gett dig en styrka som ingen kan ta ifrån dig, och du har alla förutsättningar att leva ett riktigt bra liv. Men tro inte att du kan hoppa in i normen efter det här. Det är dags att ta makten över ditt öde och använda din livsvisdom, erfarenhet och styrka till att designa ett liv som är rätt för DIG. Din längtan efter att passa in och “bara vara som alla andra” måste övergå i en längtan efter att skapa det liv som funkar allra bäst för just dig baserat på vem du varit, vem du är och vem du vill vara härnäst.

ÄR DU REDO ATT BYTA FOKUS?

Det är inte gratis att bli klok. Inte att bli frisk eller hel från trauma heller. Men jag vet inte om jag nånsin mött en människa som är riktigt nöjd med sitt liv som inte också tagit sig igenom något stort och riktigt jobbigt. När du gjort det, då är det i jämförelse oerhört mycket lättare att bygga drömliv.

Problemet är att den som haft fullt upp med att hantera jobbiga saker har fått lära sig väldigt mycket om det, men väldigt lite om hur man skapar härliga grejer som sitt drömliv.

Vissa får tom en tomhetskänsla när något som de kämpat med så länge inte längre är det mest centrala i deras liv. Och det är där nästa fas kommer in. När du kan ägna dig åt lite gammal hederlig personlig utveckling och livsdesign istället. Det är betydligt lättare och väldigt mycket roligare. Du behöver bara ge dig själv tillåtelse att göra det, och sluta tro att ditt liv ska likna alla andras. Behöver du hjälp är jag expert på att hjälpa människor med att fylla på med de härliga bitarna när du redan tagit dig igenom det jobbiga.

Du har växt ur normen för längesen och att passa in kan inte längre vara målet. Lägg den energi som tidigare gått åt till att överleva på att designa ditt alldeles unika, allra bästa liv.

Varför ifrågasätter vi inte relationer?

Vi måste börja prata om hur och varför människor har relationer! Det är verkligen inte okej att vi antar att allt är bra så fort någon har en partner. Om någon inte är i en uttalad misshandelsrelation, vilket för övrigt är betydligt vanligare än vi tror (både psykisk och fysisk) och något som definitivt brukar omgärdas av skam och hemligheter, förutsätter vi att människor har det bra i sin relation.

– Är du gift?
– Ja.
– Vad trevligt.
*inga följdfrågor*

Man vill ju inte snoka i människors privatliv (om de inte är singlar vill säga får då är det visst fritt fram för många), det är ju inte artigt… Men det leder ju till att vi inte vet hur andra har det på insidan av sina relationer! Vi saknar referenspunkter, någon att prata med och sunda normer. Den som har en dålig relation kommer skämmas och känna sig konstig när det ser ut som att alla andra har bättre relationer. Så lägger man locket på, överkompenserar med en gullig bild på facebook och står ut ett tag till.

FUCK THAT SHIT! Vi kan inte ha det såhär!

NYANSERA DIN BILD AV VAD DET INNEBÄR ATT HA EN RELATION

De flesta jag coachar har ju problem med att de inte hamnar i en relation, men jag möter också många som tidigare varit gifta eller haft långa relationer. Många har varit med en partner i ett decennium eller mer, i en relation som utifrån sett ser helt okej ut. Det är exakt vad “de eviga singlarna” ofta är oerhört avundsjuka på.

Men precis som att jag får höra sanningen om singlarnas dejtande får jag också höra många sanningar om vad som rör sig i dessa långa relationer. Det är jättemånga som berättar om kärlekslösa relationer som upprätthölls för att det ändå kändes tryggare än att vara ensam. Om rädslor för att vara oälskad så man nöjer sig med någon man egentligen vet inte är rätt. Om längtan efter barn som gör att man gifter sig med någon man egentligen inte älskar.

Många har anpassat sig in i relationer som sedan innebär att de antingen behöver ta hand om sin såsiga partner på ett överdrivet sätt, eller hamnar med en dominant och utnyttjande person som även långt efter att relationen är slut saboterar deras liv och välmående.

Finns det dessutom barn med i bilden blir den ännu mer komplicerad. Det verkar vara ett alldeles speciellt helvete att vara för evigt bunden till någon som du inte tycker om, inte kan samarbeta med, som kanske till och med beter sig riktigt jäkla illa och aktivt påminner dig om en väldigt jobbig tid av ditt liv, särskilt när samarbetet rör det absolut viktigaste och värdefullaste i ditt liv: ditt barn.

Men allt det här ingår i normen; att ha en relation är bra, att ha en lång relation är extra fint och att få barn tillsammans med någon är ju alltid det bästa som kan hända. Eller?

Hur du faktiskt mår där inne i relationen, och om den andra föräldern till dina barn är en vettig människa som kan ha sunda relationer eller vara en god förälder, det fokuserar vi inte nämnvärt på. Relation är bra. Barn är bra. Singel är dåligt. Tydligen.

Det finns många inlägg här på bloggen som ifrågasätter parnormen och jag har även skrivit flera nyhetsbrev om det. Det är verkligen så viktigt att vi tittar nyktert på vad den innebär och vilka alternativ vi faktiskt har. För även om det absolut finns människor som har fantastiska kärleksrelationer, aningen för att de råkade ha en trygg anknytning eller aktivt lärt och ansträngt sig att skapa fungerande relationer, så ställer normerna till det för väldigt många.

Vi kan inte vänta oss att alla människor göra exakt samma val i livet, särskilt inte i exakt samma tempo!

Fokusera betydligt hellre på vad som är rätt för dig utifrån de förutsättningar du har än på att passa in i normen. Lägg din energi på att skifta dysfunktionella relationsmönster, lära känna dig själv och skapa optimala förutsättningar för att dina framtida relationer ska bli så sunda, härliga och välfungerande som möjligt oavsett om det matchar de val din omgivning gör eller inte.

Nej, du kanske inte blir gift vid 30, men det minskar å andra sidan också risken för att du är skild vid 42, vilket också ingår i normen…

Eller välj bort att ha en partner över huvudtaget, för det är på inget sätt alls obligatoriskt! Fokusera på andra typer av relationer ett tag, och sätt dig in i flera sätt att leva än de normstyrda. Normen är trång och det finns oändligt många sätt att leva sitt liv och ha relationer. Utforska dem innan du väljer och följ inte med flocken bara för att passa in!

Livet går inte ut på att passa in. Det går ut på att vara så mycket du som möjligt och skapa förutsättningar som funkar för dig.

Ge dig själv utrymme att leva ditt liv på ditt sätt!

Happy Dating 2019

Vilket år det har varit! Jag började 2019 med två månader på Bali och avslutade det med två månader i New York. Däremellan har en hel del hunnits med:

Under det kommande året ska jag framför allt fokusera på gruppcoaching och på att lansera Happy Dating internationellt. Men i några månader till finns jag kvar i Stockholm och coachar individuellt för dig som vill passa på, innan jag åker till New York igen.

Jag vill önska alla coachingklienter och följare ett riktigt gott nytt år och säga tack för att ni är modiga och vågar bryta gamla mönster som ofta går generationer tillbaka. Arbetet du gör med dig själv förändrar världen.
♥️🥂✨

Ghostad igen? Läs det här!

Känner du igen det här jättevanliga dejtingscenariot?

Alla jag har dejtat det senaste året har försvunnit efter några dejter. Antingen säger de att jag är jättetrevlig men det känns inte rätt, eller så försvinner de bara utan ett ord. Under tiden vi dejtar hör de av sig oregelbundet och försvinner med jämna mellanrum och jag blir galen av att inte veta om de fortfarande är intresserade. Vill man inte ses får man väl säga det, inte bara försvinna!

Jag hör detta från klienter varje mer eller mindre varje dag. Deras frustration är enorm, vilket är förståeligt för situationen är ju genuint sugig. Det är ett plågsamt mönster som gör att man lätt tappar tron på både mänskligheten och sig själv. Jag fattar det. Samtidigt finns det ganska enkla lösningar och förklaringar. Så låt mig gå rakt på sak och ge dig fem av dem, inklusive svaret på den eviga frågan Vad ska jag göra då?


1. Du är van vid opålitlighet 

Om du gång på gång dras till personer som plötsligt försvinner när du dejtar är du sannolikt rätt van vid att människor plötsligt kan försvinna även från andra delar av livet. Det kan vara en del av ditt ankyntningsmönster och kärlekskartaoch ingår då alltså i din omedvetna idé om hur kärlek känns. Det här kan låta tröstlöst, men om problemet ligger hos dig ligger även lösningen hos dig! 

Vad ska jag göra då? 
Se sambandet mellan vem du dejtar och de person/händelser som tidigare i livet lärde dig att människor sviker och försvinner. Har du närmast 100% träffsäkerhet på personer med exakt samma mönster när du dejtar som vuxen är det inte en slump. Vi dras inte till det vi vill ha, vi dras till det vi känner igen. Det är inget fel på dig, det är bara ett inlärt mönster. Känn igen det så du kan bryta det.


2. Du missar varningsflaggorna

Den som är van vid att bli sviken blir blind för vissa rätt uppenbara varningsflaggor och bortförklarar dem gärna. Om någon du dejtar inte hör av sig på flera dagar hittar du kanske på ursäkter till varför. När någon har ett uppenbart superstressat arbetsschema inser du inte att personen är otillgänglig för en relation utan tänker att jodå, det går nog bra. När någon plötsligt hör av sig efter en månads oförklarad tystnad blir du smickrad av den lilla gnuttan bekräftelse och tänker vad trevligt. Det är inte trevligt. Du går rakt i fällan. Igen.

Vad ska jag göra då?
Du behöver lära dig att känna igen de här personerna! Du har ju redan facit, du kan inte bli förvånad fler gånger! I själva verket är du en av världens främsta experter på opålitliga människor och behöver vända det till din fördel! Utmana dig själv i att leta efter tecken på opålitlighet och på/av-tendenser hos alla du möter. På jobbet, i din familj, på Tider, på Netflix. Skriv ner en lista med kännetecken på dessa beteenden (t.ex har ont om tid, håller inte sitt ord, dyker plötsligt upp efter långa perioder av tystnad osv). Tänk att du får ett poäng varje gång du identifierar ett sånt här beteende hos någon. 


3. Du jagar istället för att släppa

Problemet hittills har varit att när en sån här person plötsligt har backat eller försvunnit har du dragit lite bakvända slutsatser. Förmodligen har du grubblat dig snurrig på varför det hänt, vad du gjorde för fel och vad du kan göra för att återfå kontakten. Det kan kännas rimligt men vad du i själva verket gör är att lägga din energi på att upprätthålla den dysfunktionella relationen med en opålitlig person. Inte optimalt.

Vad ska jag göra då?
Don’t blame the clown for being a clown – stop going to the circus! Sluta bortförklara dåligt beteende. Observera det bara, och välj bort personen. Du ska inte dejta människor som beter sig såhär.


4. Du hoppas på förändring

Din förhoppning om att ghostande personer plötsligt ska börja bete sig schysstare kommer inte realiseras. Människor är mycket förutsägbara när man bara vågar se dem klart och slutar bortförklara deras bullshit. Någon som ställer in i sista sekunden, hör av sig oregelbundet och knappt har tid att ses kan du tryggt räkna med kommer fortsätta ställa in i sista sekunden, höra av sig oregelbundet och inte ha tid att ses. Det kommer inte att ändras.

Vad ska jag göra då?
Sluta hoppas att människor ska byta personlighet bara för att du vill det. Låt dem vara som de är och dejta någon som har vad du söker istället. 


5. Du kan inte föreställa dig något annat

När jag coachar någon med det här mönstret är första steget alltid att känna igen varningsflaggorna och välja bort det välbekanta men oönskade. Först när det är gjort kan vi börja titta på hur man känner igen någon som är pålitlig. Det är rätt mindblowing för många att ens leka med tanken på att människor skulle kunna vara genuint intresserade, höra av sig ofta och prioritera dig. Den vanligaste responsen är såna personer finns inte, och finns de är de inte intresserade av mig. Kan du se hur den föreställningen gör dig till en rätt dålig match för vettiga människor? Vem vill dejta någon som inte ens tror att man existerar? 😛 

Vad ska jag göra då?
Börja med att öva på punkterna 1-4, för du har inte plats i ditt liv för det du söker när det redan är fullt av sånt du inte vill ha. Så bli först och främst jättebra på att känna igen och välja bort personer som inte är tillgängliga eller pålitliga. Därefter kan du börja reflektera över vad du vill ha istället. En konkret början är att plocka fram listan från punkt 2 och “översätta” den till motsatta egenskaper (t.ex lever ett lugnt liv, håller sitt ord, hör av sig konsekvent osv). Sen börjar du leta efter dessa egenskaper hos människor du möter. Inte för att dejta dem, utan bara för att uppdatera din världsbild med den goda nyheten att sådana människor existerar. 

När det känns självklart, och du klart och tydligt kan se skillnaden mellan pålitliga och opålitliga människor, kan du göra mycket klokare val i vem du väljer att dejta, och slippa bli förvånad över att opålitliga personer beter sig opålitligt. 


Den här texten publicerades från början i ett av Happy Datings Nyhetsbrev. Där delar jag varje vecka saker som inte går att ta del av någon annanstans, texter som den ovan till exempel. Vill du prenumerera? Fyll i dina uppgifter här:

Sluta lyssna på dina kompisar!

Jag har bloggat om det här och här, pratat om det i radio, skrivit en artikel om det och gjort en youtubevideo. Och nu vill jag ta upp det igen, för det är ett ständigt återkommande problem och helt ärligt gör det mig galen!!

Det jag pratar om är att lyssna på dejtingråd från sina kompisar. I egenskap av väletablerad och erfaren dejtingcoach vill jag vara jättetydlig med att mitt tips #1 är att sluta lyssna på dina kompisar! De har inte koll och deras input är inte relevant för dig!!

Vi kan jämföra med kost. Du har säkert vänner som provat att äta på olika sätt. Någon fick sitt hallelujamoment av att utesluta gluten, en annan är frälst på LCHF, någon prisar paleo, vegankompisen förespråkar sitt sätt att äta och den som fastnat för intermittent fasting tycker att det är världens bästa grej. Kul för dem.

Men det har ju ingenting med dig att göra!

Deras val är inte relevanta för din situation överhuvudtaget. Deras kostval utgår från deras högst individuella kroppar, behov, livsförutsättningar, ambitioner och preferenser. Om du inte är känslig för gluten eller inte klarar av att fasta utan att att få blodsockerdippar och gråtattacker, då är det inte relevant för dig att äta så. Det spelar ingen roll alls att det passar perfekt för någon annan. Du måste hitta något som funkar för dig och dina förutsättningar.

Precis likadant är det när det kommer till dejtande. Det är toppen att din kompis hittade sin perfekta parter på golfbanan. Det är jättekul för din kollega som efter 8 år av vänskap plötsligt blev ihop med sin bästis. Det är super att det funkade för din syster att bara berätta vad hon kände för killen hon var kär i och nu är de förlovade.

Men det betyder inte att du ska börja spela golf, dejta dina vänner eller överösa din tinderdejt med allt som du känner. Verkligen verkligen inte!

Du kan inte sno dejtingråd rakt av på det sättet. Dejting börjar med dig! Du kan inte räkna ut vad som kommer funka för dig genom att titta på vad andra har gjort för det finns inget “facit” som funkar för alla. Dina dejtingproblem beror på din superunika mix av dina superunika erfarenheter och föreställningar.

DINA VÄNNER VET INTE HUR DET ÄR ATT VARA DU

För att återgå till kostliknelsen, dina vänner vet inte hur det känns att leva i din kropp. De har ingen aning om vad just du mår bra av eller behöver. De känner inte till din medicinska historia och är sannolikt inte experter på varken beteendeförändringar eller vilka undermedvetna faktorer som driver och motiverar just dig. De kanske dessutom är helt friska medan du har något hälsoproblem som behöver hanteras först. Vilket ofta är fallet när det gäller dejtande.

En gigantisk fälla som jättemånga faller i är att personer med dejtingproblem försöker härma personer utan dejtingproblem. Det är ungefär som om någon som egentligen skulle behöva lite lätt rehabträning eller sjukgymnastik försöker få träningstips från OS-atleter. Ni spelar liksom inte i samma liga. Det spelar ingen roll hur Zlatan gör sina tricks om du knappt kan dribbla bollen överhuvudtaget.

Du behöver lära dig saker i rätt ordning och du måste måste måste få och söka dejtingråd från någon som förstår dina problem – vilket i sig är rätt mycket begärt eftersom de flesta inte ens förstår sina egna problem. Men det är bara värt att lyssna på personer som kan ge tips som är relevanta för din specifika situation.

Någon som har dejtingpanik behöver fokusera på helt andra saker för att få dejtandet att funka än någon som är helt lugn. Den som anpassar sig behöver skifta vissa mönster innan det ens är lämpligt att ha en relation. Om du inte kan svara på frågan “vem är jag?” behöver du ta reda på det innan du försöker låta någon lära känna dig på en dejt. Osv osv osv.

DEJTINGPROBLEM HANDLAR INTE OM DEJTANDE

Dina dejtingproblem handlar inte om dejtande, så dina kompisars tips om vad du ska göra på dejten eller skriva i meddelandet hjälper inte. Det är inte där problemet sitter.

Framför allt, och det här ser jag dagligen i coachingrummet, beror folks dejtingproblem på att de har en blind spot som varken de själva eller deras vänner ser.

Så sent som häromdagen hade jag två nya klienter på raken där jag bara ett par minuter in i sessionen direkt kunde konstatera att de undvek sina känslor när de dejtar av rädsla för att bli sårade. Ingen av deras kompisar hade uppmärksammat detta utan gett dem värdelösa råd i stil med “tänk positivt” och “försöka att slappna av”.

Det de i själva verket behöver göra är att lära om själva upplevelsen av att existera och upptäcka en emotionell sida av sig själva som de gått miste om hela sina liv. Det kan låta övermäktigt, men är i själva verket inte konstigare än att rikta om din uppmärksamhet från dina tankar ner i kroppen där alla känslor och upplevelser lever.

Inom ett par coachingsessioner kommer det vara självklart för dem att inte bara tänka utan också känna och uppleva. Både livet i stort och specifikt i mötet med andra. När de är emotionellt förankrade i sig själva och kan uppleva dejten istället för att bara övertänka kommer det fullkomligt skifta vilken kontakt de skapar, vilken typ av personer de attraherar och vem de blir intresserade av.

Men de flesta kompisar kan inte upplysa dig om de emotionella blind spots som ligger bakom i princip alla dejtingproblem. Även om någon skulle lyckas uppmärksamma det hos dig är det en väldigt jobbig sak att säga till en kompis. Så gör dig själv en tjänst och sluta förvänta dig att åsikter och tips från kompisar ska vara lösningen på dina ankytningsproblem, din rädsla för närhet och dina anpassingsmönster.

Du har alla möjligheter att lära dig betydligt mer och få avsevärt bättre hjälp och större förändring genom att sätta dig in i vad det egentligen handlar om istället.

Läs en bok om anknytning, lyssna på poddar med mig (den här och den här är bra att starta med), gå i terapi eller kom på coaching hos mig (individuellt eller i grupp).

Lär dig dina kärleksspråk, gå en workshop i autentisk relaterande, läs en bok om att sluta jämföra dig, knepiga mammor eller sårbarhet.

Det finns enormt mycket du kan göra för att förstå dig själv och förändra din situation. Men då måste du lyssna på personer som faktiskt vet vad de pratar om.

Lyssna på en inspelad coachingsession!


Kan du känna igen dig i något av följande dejtingproblem?

  • Allt annat i livet funkar = gott självförtroende, men dejtandet har strulat länge = lågt självförtroende.

  • Du är lugn, avslappnad och härlig när du inte bryr dig, men så fort du blir intresserad av någon är det som att du byter personlighet och blir orolig, kontrollerande och needy.

  • Du blir så uppstressad över ovissheten i att tycka om någon att du forcerar fram besked för att få veta om ni ska ses igen eller aldrig mer bara för att få sinnesro.

  • Du har hela livet fått höra att du är för emotionell och att killar/tjejer/folk inte gillar när du visar dina känslor, så du håller tillbaka – särskilt med personer du är intresserad av.

  • Du är uppstyrd, planerande och högpresterande i på jobbet och privat och tillämpar dessa egenskaper även på dejtandet, men utan att det ger någon utdelning.

  • När du inser att det inte funkar så bra att ta kommando, planera och styra upp blir du passiv istället och gör ingenting eller ger upp – bara för att frustrerat inse att det inte heller funkar!

  • Du blir konstant besviken på att andra inte tar initiativ eller tom ghostar vilket skapar en rädsla för att om du inte ser till att något händer kommer du vara ensam för alltid, så du fortsätter styra upp trots att det uppenbarligen inte fungerar.


Om det här låter bekant har jag något som du kommer gilla. Jag har nämligen spelat in en coachingsession där vi pratar om alla dessa saker! Du kan lyssna på den här.

Jag säger så ofta jag kan till mina klienter att de är helt normala, har jättevanliga problem och är precis som alla andra jag coachar, men det är såklart inte alls samma sak som att höra någon annan i samma situation prata om det. 

Därför är jag oerhört tacksam för möjligheten att dela den här coachingsessionen eftersom det handlar om några av de absolut största, viktigaste och vanligaste problemen som hindrar väldigt många från att träffa någon. Känner du igen dig det minsta i listan ovan kommer du ha enorm glädje av att lyssna.

Inte nog med att du kommer få många av dina egna frågor och funderingar besvarade, du kommer dessutom uppleva den enorma lättnaden i att väldigt tydligt känna att du inte är ensam om dina dejtingproblem. Det kommer också ge dig ett helt nytt perspektiv att höra någon annan beskriva en situation som du vanligtvis är så mitt uppe i att du inte riktigt kan se den utifrån.

Blir du inspirerad till själv bli coachad när du lyssnar kan du läsa mer om dejtingcoaching här

Är du rädd för dina känslor?

Om jag förenklar litegrann så är det väldigt ofta det här som händer när någon kommer på sin första coachingsession:

En smart, härlig och högpresterande, men emotionellt avstängd, person sitter i fåtöljen framför mig och beskriver sin frustration med dejtandet. Ofta handlar det om sorg över att få höra att man “är fantastisk men…” Den rätta känslan saknas. Varje gång.

Andra gånger handlar det om kontroll. Att det är så oerhört obehagligt att inte veta vad den andra personen tänker och känner, och hur det kommer gå, att man bara vill fråga rakt ut för att få information om sakförhållandena.

Väldigt ofta handlar det om en stark rädsla för att bli sårad. Det känns helt enkelt inte rimligt att ta den risken, vilket innebär att ganska mycket måste hållas på avstånd. För sårad kan man ju alltid bli. Om det är otänkbart blir du tvungen att avstå även från väldigt många möjligheter.

Den gemensamma nämnaren är en ovilja, oförmåga och till och med stark rädsla inför att möta dina egna känslor. Vilket är helt rimligt med tanke på att de allra flesta inte har fått lära sig att göra det.

VAD VET DU OM KÄNSLOR?

Många har vuxit upp i hem där man inte pratade om känslor, blivit kritiserade för att deras känslor är “för mycket” eller bara blivit så bekräftade för sitt intellekt att det där med att känna blev en färdighet som liksom föll bort på vägen. Det skapar en emotionell kunskapslucka som saboterar dejtandet, eftersom det per definition är en väldigt emotionell aktivitet.

Eftersom vi inte kan sakna något vi inte känner till är det aldrig någon som säger till mig “Linnea, jag skulle vilja bli bättre på att möta mina känslor”. Istället säger de “kan du lära mig vad jag ska göra för att det ska sluta kännas jobbigt?”

Men det är inte målet. Livet går inte ut på att aldrig vara jobbigt. Däremot kan vi bli skickliga på att möta de emotionella stormarna när de kommer. Vilket de gör, bör och måste göra. Dina känslor bär på viktig information som du helt går miste om ifall du bara lever ditt liv tankestyrt från huvudet.

Det är viktigt att du blir ledsen när någon beter sig illa mot dig, för annars skulle du fortsätta umgås med den personen. Det är sunt att reagera med jobbiga känslor på svek. Det är helt fantastiskt att du får en emotionell reaktion när någon gör dig besviken! Utan det skulle du inte kunna navigera socialt överhuvudtaget.

Kanske (förmodligen), kan vissa av dina emotionella responser optimeras en del, men vi vill definitivt inte att det aldrig ska kännas jobbigt. Det vore som att ta bort känseln så att det inte ska göra lika ont när du råkar lägga handen på spisplattan. Livsfarligt!

KÄNNER DU ANTINGEN INGENTING ELLER FÖR MYCKET?

Med tanke på att detta är just dejtingcoaching, blir det extremt bakvänt och kontraproduktivt att tro att lösningen på dina dejtingproblem skulle vara att bli bättre på att känna mindre!!

Det du istället behöver sikta på är att bli bättre på att känna överhuvudtaget. Bli riktigt emotionellt kompetent. För det är onekligen extremt ambitiöst att sikta på något så emotionellt omtumlande som kärlek av någon som inte ens är rustad för att hantera sina vardagskänslor, inte sant?

“Men jag ser mig själv som en väldigt emotionell person” säger många när vi pratar om det här.

Ja, för när det väl kommer känslor, då kommer, för att citera en känd poplåt, alla känslorna på en och samma gång. Men det är inte emotionell kompetens. Raka motsatsen faktiskt. Det är ett tecken på att det finns ett emotionellt undertryck; att du samlat på dig känslor under en längre tid som plötsligt exploderar när du inte längre kan hålla tillbaka.

Den här emotionella allt-eller-inget-effekten är väldigt vanlig och ett tecken på att det finns ett behov av nyanser. Du går miste om oerhört mycket emotionell information om du bara kan känna dina starkaste känslor. Det finns mängder av mindre känslor och emotionella impulser som kommer långt tidigare, men om du är van vid att stänga av eller inte lyssna på dina känslor förrän de är riktigt skrikiga, då kommer du missa det emotionella finliret inom dig själv.

Det här skapar en ond spiral. För den som inte är bekväm med att möta sina känslor är det förstås extra utmanande att möta starka känslor. För att undvika det stänger vi av ännu mer, och kan därefter bara känna ännu mer extrema saker. Och så vidare.

Det här håller inte. Du behöver dina känslor! De är en viktig del av dig, men absolut nödvändiga om du vill kunna navigera på ett sunt och effektivt sätt i ditt kärleksliv. I ditt liv övriga liv också, men särskilt i kärlekslivet.

DU BEHÖVER DINA KÄNSLOR!

Om du känner igen dig i att dina känslor är mer som en på/av-knapp än som en nyanserad dimmer, om du är rädd för vissa av dina känslor, eller om du vet med dig att du övertänker eller kontrollerar för att hålla jobbiga känslor på avstånd, då behöver du lära dig att navigera i ditt eget emotionella landskap.

Du behöver ta reda på hur saker känns för dig och lära dig att tolka dina egna känslor utan rädsla. Dina tankar kan inte hjälpa dig på den här punkten. Du behöver dina känslor.

Vill du lära dig mer om hur känslor fungerar, och priset du betalar för att undvika dem, har jag bloggat om det här, här och här. Jag pratar också massor om det i den här podden.

Ett helt kapitel i min bok Dejting börjar med dig! handlar om att släppa taget om övertänkande och kontroll, för att istället skapa utrymme för att utforska, förstå och möta dina känslor. Det kan låta flummigt men är högst konkret när du bara vet hur du ska göra.

Vill du ha en personlig guide på upptäcktsfärden genom ditt emotionella landskap kan du läsa mer om dejtingcoaching här.

Är du gratispsykolog åt dina vänner?

Är du van vid att ta hand om alla andra? Anpassare är ofta mycket skickliga på detta eftersom de övat på det hela livet. Det har ofta varit deras främsta roll och källa till närhet ända sedan barndomen och kan leda till en känsla av att det är det enda de har att erbjuda till andra människor. Även om det är fantastiskt att kunna ta hand om andra människor är det inte hållbart att ha det som sin enda relationsdynamik. Det gör balansen i dina relationer skev, och du blir en magnet för människor med problem. Det innebär också att du riskerar att känna dig otillräcklig i sällskap med människor som mår bra och inte behöver ditt stöd.

Vad ska du erbjuda till personer som inte behöver det som du är allra bäst på?

Det som gör den här dynamiken så ondskefullt perfekt är att frågan ovan gäller även de olyckliga människorna i din omgivning. Du har funnit din identitet och källa till kontakt i att ta hand om andra och de har funnit sin i att vara den som behöver tas om hand.

De blir lika vilsna som du om de inte får hålla kvar i sin del av er dysfunktionella dynamik. Så försök inte tvinga dem att må bättre! Du utsätter dem för identitetskris! Just det gör det extra svårt att sätta gränser och släppa taget om personen, för det sista du vill är ju att göra en människa som redan mår dåligt besviken.

Men har du människor i ditt liv som alltid mår dåligt och har problem har du förmodligen försökt stötta dem i flera år till att må bättre. Handen på hjärtat: hur har det funkat? Min gissning är att det inte blir särskilt mycket bättre utan att ni är kompisar just för att era störda relationsmönster råkar matcha varandra.



Det är något annat än att ömsesidigt stötta varandra när ni har tillfälliga problem. Om det alltid är den ena personen som mår dåligt och huvuddelen av relationen kretsar kring det, då är det nödvändigt att skapa förändring. Vänskap ska inte vara enkelriktad och att vara vän är inte lika med att vara stödperson! Den här dynamiken är osund och du behöver ta dig ur den.

Annars är risken extremt överhängande att du tar den med dig in i ditt dejtande, eller att det inte ens blir något djupare dejtande, för att en klok och undermedveten del hindrar dig från att också behöva ta hand om en emotionellt needy partner. Alltså förblir du singel.

BRYT MÖNSTRET!

Vill du bryta det hr mönstret är det nödvändigt att lära dig att umgås med människor som inte behöver din hjälp. Det förutsätter att du har något annat att erbjuda en vän eller partner än din förmåga att lyssna på deras problem. Du behöver lära dig att bygga relationer baserade på glädje och balans!

Innan du kan börja umgås med sådana människor behöver du bredda dina referensramar och ta in att sådana människor faktiskt existerar! Du måste se bortom dina tidigare erfarenheter och brainstorma kring hur en sundare relationsdynamik rent hypotetiskt skulle kunna se ut.

  • Kan du föreställa dig ett scenario där du har vänner som mår bra, som ringer dig för att berätta om roliga saker och som också har förmåga att stötta dig när du behöver det?
  • Kan du sätta dig in i en situation där du låter andra vuxna människor själva ta ansvar för sina liv, istället för att utnyttja dig som dygnet-runt-central för gnäll, gråt och emotionella utspel?
  • Kan du se hur oerhört mycket tid och energi du skulle spara om du inte behövde agera livboj åt din omgivning utan omgav dig med människor som gav dig lika mycket som du ger dem?

Vad skulle du fylla en sådan relation med? Vad skulle du göra med dina vänner/din partner om ni inte behövde lägga tid på att prata i timmar om (deras) problem?

TRE TIPS

Det är naturligtvis en ganska stor sak att skifta det här mönstret men här är tre konkreta saker du kan börja med för att sätta tydligare gränser och få tillbaka mer av ditt livsutrymme.

1. Stötta när det passar dig, men inte hela tiden. Du har rätt att bara svara i telefon när det passar dig att prata. Samma sak gäller chattar och textmeddelanden. Stäng av pling och ring-funktioner och kolla när du har tid och energi(!!) att lägga på din väns bekymmer.

2. Håll tillbaka. När någon pratar om jobbiga saker behöver du avstå från ditt gamla mönster att luta dig in i det och bejaka dynamiken. Lyssna och var närvarande i den mån du har tid och ork, men skippa fördjupningsfrågorna som leder längre och längre in i det. Istället kan du enkelt men empatiskt säga “det låter jobbigt” och därefter vara tyst. Vill du skifta riktningen ännu mer lägger du till en fråga: “vad tänkte du göra åt det?” Det bollar tillbaka ansvaret till den andra personen och signalerar till er båda att det inte är din uppgift att ta hand om det här.

3. Påtala dynamiken. Ta upp med personen att relationen känns skev och föreslå tydligare gränser och bättre balans. I bästa fall är din vän både förmögen och villig att skapa en sådan förändring för att du också ska må bra. Risken finns dock att det inte tas emot väl. Antingen för att personen faktiskt inte orkar ge mer just nu pga sitt mående, och då behövs förmodligen professionell hjälp. Eller för att personen i själva verket inte vill ha det på något annat sätt. Det är jätteviktigt att veta i så fall, för det innebär att din vän bara vill eller kan ha en relation med dig under förutsättningar att de får luta sig mot dig helt fritt utan att ge särskilt mycket tillbaka, och det är tyvärr inte rimligt.

(OBS! Börja öva på detta med dina vänner och eventuellt på jobbet, men avvakta med familjemedlemmar och dejtande eftersom det är svårare.)

När du har skapat sundare dynamik mellan dig och dina vänner kommer du ha enormt mycket mer tid och energi över till att ta hand om dig själv och ditt dejtande. Det kommer skapa utrymme och ork för att lära känna människor som är öppna för att relatera till dig på ett mer balanserat vis.

Du är värd att ha relationer som känns bra och bidrar till ditt liv och välbefinnande!

Vilket naturligtvis förutsätter att du upptäckt fler sidor av dig själv än bara din förmåga att ta hand om andra.

* * *

Vill du ha hjälp med att bryta det här mönstret, och lära dig att skapa sunda relationer med människor som inte bara behöver din hjälp? Läs mer om dejtingcoaching här!

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng