Det är absolut inget fel på dig och du är definitivt inte trasig!

Ett av mina allra viktigaste budskap är att dejtande är en färdighet som vi kan lära oss. Anledningen till att jag pratar så mycket om det är att många istället drar paralleller mellan hur dejtandet går och deras personvärde. Det det orsakar enormt mycket onödigt lidande.

Det gör vansinnigt ont att misslyckas med dejtandet om du tror att det säger något om vem du är och vad du är värd. Det gör det inte. Däremot säger det något om hur mycket du vet om dejtande.

Alla människor är värda kärlek. Men alla är inte bra på att dejta. Om dejtandet inte går som du vill beror det på att du gör något som inte fungerar. Sannolikt av den enkla anledningen att du inte känner till det som skulle funka bättre.

Hur skulle du egentligen kunnat göra det? Fanns det ingen i din familj som förklarade för dig hur känslor fungerar, eller med handling kunde visa för dig hur det känns att vara sedd, älskad och emotionellt trygg, då går den kunskapen förlorad, och du får försöka navigera i livet ändå.

Det brukar funka helt okej på andra områden tack vare diverse försvarsstrategier och kompensationsbeteenden, men när det kommer till dejtande tar det stopp.

SKULD, SKAM OCH SMÄRTA

Många bär på massor av skam och smärta över att vara den sista singeln, eller den som aldrig får till något seriöst. Det ser så enkelt ut för alla andra, syskon och vänner parar ihop sig, gifter sig och får familj hur lätt som helst, medan de själva bara misslyckas gång på gång.

Smärtan byggs på av att ännu en gång ha blivit ghostad, av att dejtingpaniken känns outhärdlig och ofrånkomlig, av att det aldrig fungerar vad du än gör och att det alltid alltid skiter sig på exakt samma sätt.

Hur är det möjligt att varje person du dejtar plötsligt sticker efter en månad trots att allt verkade så bra? Hur är det möjligt att alla tycker att du är jättehärlig men… aldrig blir kär i dig? Hur är det möjligt att dejtandet rinner ut i sanden varenda gång trots att du gör allt du kan för att få personen att stanna hos dig?

När det här händer gång på gång gör det naturligtvis riktigt jävla ont. Och visst kan det se ut som att alla killar (eller alla tjejer) har något gemensamt, men till slut går det inte att komma ifrån att den främsta gemensamma nämnaren är du… Självtvivlet kommer som ett brev på posten och med den en existentiell rädsla för att vara verkligt trasig.

Vad är det för fel på mig…??
Tänk om det inte går att älska mig…?
Tänk om det måste vara såhär för alltid..!
Tänk om jag är dömd till ett liv utan kärlek och den familj som jag alltid drömt om…
Tänk om jag för evigt måste vandra ensam genom en värld full av par…
Tänk om det är för sent…

Det här är oerhört plågsamma tankar att tänka om sig själv och sin framtid, ändå är det vad mängder av singlar har huvudet fullt av hela tiden. De flesta delar inte dessa tankar med sin omgivning heller eftersom det är så mycket mörker och skam kopplat till det. Istället tvingar de sig själva att visa upp en glad fasad när de pratar som sitt (dejting)liv med andra.

De känner ytterligare skam över att det är svårt att känna genuin glädje när vänner träffar någon, gifter sig eller flyttar ihop. Det är plågsamt att tvinga fram ett “åhhh vad kul för dig” när man egentligen bara vill skrika rakt ut för att det gör så ont när någon annan har det man längtar efter alla mest men som känns omöjligt att själv få fatt i.

FYLL DIN KUNSKAPSLUCKA!

Jag har den största respekten för den här smärtan (min ambition att lindra den är anledningen till att Happy Dating existerar). Men den bygger på helt felaktiga antaganden.

Så jag säger det igen: det är inget som helst fel på dig! Du är bara, precis som de allra flesta, lite dejtinginkompetent. Du har en kunskapslucka. Du vet inte vad du håller på med eftersom ingen lärt dig vad du behöver göra. Du ägnar dig därför åt dysfunktionella beteenden som inte leder dit du vill.

Så fort du blir medveten om det, slutar med sånt som inte funkar och lär om kommer det gå väldigt mycket lättare och väldigt mycket bättre. Vilket är exakt vad jag hjälper dig att göra när du bokar in dig på coaching. För de allra flesta tar det inte mer än fem coachingsessioner att lösa problemen så länge de är motiverade och aktivt övar på sina nya beteenden.

Det är inte svårt när du vet vad du behöver göra. Men det känns omöjligt när du inte vet.

Släpp alla tankar på att du skulle vara fel eller trasig. Läs min bok istället. Lyssna på det här poddavsnittet där jag pratar om de fem vanligaste dejtingproblemen. Kom på coaching. Och börja göra saker annorlunda!

Vidta aktiva, konkreta åtgärder för att fylla din kunskapslucka istället för att leta efter brister och fel hos dig själv som inte existerar.

Avslutningsvis, här är tre saker du definitivt inte ska göra:

  • Fortsätta precis som innan och tro att det hjälper att göra samma misstag om du bara gör dem med en ny person. Det handlar inte om att träffa rätt person. Det handlar om att vara rätt person, dvs en person med kunskap om hur framgångsrikt dejtande fungerar.
  • Lyssna på dina kompisars dejtingråd. De är med sannolikt också inkompetenta (även om de menar väl). Lyssna inte på inkompetenta personer när det finns experter.

Läs mer om dejtingcoaching här.

Föregående
Nästa

2 Responses to Det är absolut inget fel på dig och du är definitivt inte trasig!

  1. Maria säger:

    Hej Linnéa,
    visst handlar det ändå också en hel del om att ha turen att träffa rätt person? Det är ju inte bara man själv som avgör om det klickar – och vad man sedan gör av klicket. Ibland får jag intrycket av att du menar att man kan få exakt vem som helst att vara rätt bara man själv är ”rätt” och dejtingkompetent. Men tänk om en fantastisk person faktiskt beter sig oschysst helt plötsligt? Av en anledning man inte kan förutse? En som parallellt kanske har en annan? Eller som faktiskt inte blir intresserad av det enkla skälet att han hade helt andra preferenser? Som faktiskt bara ville ha sex? Eller är den del i det du menar med att vara dejtingkompetent – att kunna sålla bort dem på förhand och inte ens dejta dem? Eller att råka ut för dem men inte bry sig om dem? Det är ju ganska mycket begärt när det är känslor inblandat – man kan aldrig veta vad som händer ibland! Det finns också omständigheter man inte rår över, hur bra dejter man (båda!) tycker att man än har haft.

  2. Hej Maria! Tack för dina kloka funderingar! De känns faktiskt så relevanta att jag vill lyfta dem till ett eget blogginlägg eller nyhetsbrev för jag tror fler skulle ha glädje av att läsa dina ord och mitt svar. Men det korta svaret är att du har rätt i alla dina teorier. Ju bättre koll du har på dig själv desto lättare blir det att bedöma vem som är lämplig att dejta. Naturligtvis kan oönskade saker hända en då men det är en gigantisk skillnad på att det tar slut med någon när du är trygg i dig själv och har en sund självbild än när du tar andras beteende som en spegling av ditt värde. Målet är inte att “får exakt vem som helst” utan att kunna göra kloka val om vem och hur du dejtar, samt vara så pass emotionellt kompetent att du kan hantera både stor glädje men också osäkerhet och, om det krävs, ett krossat hjärta. Men allt detta gynnas enormt av att du har jobbat igenom dina egna issues, har koll på dina mönster och känner dig bra och trygg i dig själv.

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng