Aldrig tidigare i världshistorien har det hänt att såhär många vuxna människor varit ogifta och inte haft en relation och en egen familj. Det är historiskt unikt. Statistiskt sett innebär det att det aldrig funnits större möjligheter att träffa någon än nu. Tittar vi på siffrorna är singelstatisken rekordhög både i Sverige och i resten av västvärlden.
Ändå får jag jätteofta höra att det inte finns några singlar. Att man inte vet vart man ska ta vägen för att träffa någon. Eller att det inte finns några intressanta personer kvar. Hur går detta ihop?
Rent matematiskt gör det ju inte det. Däremot är det högst realistiskt att det är någons personliga upplevelse att det inte finns några singlar. Att inga lämpliga personer att dejta finns i just din omedelbara närhet. Men det beror ju inte på att alla singlar tagit slut utan på att du lever ett liv som sannolikt inte är särskilt socialt eller skapar möjlighet för nya möten.
FLER VAL LEDER INTE TILL BÄTTRE VAL
Men jag tror också att det är något annat som är i görningen här. För vi har ju också apparna som tillhandahåller ett enormt utbud av tillgängliga personer. Det kan väl inte vara så svårt att träffa någon när oändligt många singlar finns bara ett knapptryck bort? Jo. För den mänskliga hjärnan är inte anpassad för att ha så många valmöjligheter. Vi kan inte hantera det.
Psykologen Barry Schwartz är en amerikansk författare och forskare som bland annat specialiserat sig i psykologin bakom valmöjligheter. Särskilt i USA, “the land of freedom” hyllas valmöjligheterna som en del av individens frihet och vägen till lycka, men Barrys forskning visar tydligt att det faktiskt fungerar precis tvärtom. Vi blir inte nöjdare av att ha många val.
Istället blir vi så överväldigade att vi knappt kan välja överhuvudtaget. Även när vi lyckats välja något fortsätter vi undra om det kanske inte hade varit bättre att välja något annat.
FLER VAL = STÖRRE ÅNGERRISK
“The more options there are, the easier it is to make regrets about anything at all that is disappointing about the option that you chose” säger Barry Schwarts i sitt TED-talk. Med andra ord, ju fler val vi har desto lättare är det att ångra sig och föreställa sig hur mycket bättre något av alla de andra alternativen skulle kunna ha varit. Med tanke på att ingen dejt, relation eller partner är perfekt kan du ju föreställa dig vad det gör med oss…
Just det, vi börjar hitta på hur bra vi skulle kunna ha det med någon annan. Vilket såklart inte är till hjälp för relationen till personen du just nu dejtar.
Det ska ändå sägas att större möjligheter objektivt sett gör att vi kan ha det objektivt bättre. Problemet är att vi inte nödvändigtvis blir gladare av det. Faktiskt inte ens när vi gjort riktigt bra val. För med vetskapen om alla möjligheter som finns där ute kommer också höjda förväntningar på hur bra det skulle kunna vara.
“Adding options to peoples lives can’t help but increase expectations people have about how good those options will be, and that creates less satisfaction with results, even when they’re good results” säger Barry Schwartz. Fler valmöjligheter leder alltså till bättre val, men till mindre tillfredsställelse med de val vi gör. Snacka om otacksamt läge!
“SKYLL DIG SJÄLV!”
Som grädde på moset mår vi också sämre på grund av att vi anklagar oss själva för våra val. Finns det bara ett alternativ och det inte är bra verkar det ju rimligt det är alternativet det är fel på. Men när du kan välja vad som helst och det inte blir bra, då ser det ut som att det är ditt fel som inte valde bättre.
Vi har inte bett om att ha såhär många val. Vi bara råkade födas i en tid där vi konstant bombarderas av möjligheter trots att vår stenåldershjärna inte kan hantera det. Det gör att vi inte ens är medvetna om eller tar hänsyn till att det är såhär. Istället anklagar vi oss själva för att vi inte kan maximera alla våra fantastiska möjligheter och självförebråelser ökar naturligtvis inte livstillfredsställelsen.
THE PARADOX OF CHOICE
Barry Schwartz kallar det här fenomenet “the paradox of choice“. Valparadoxen bidrar starkt till känslan av att det är svårt att träffa någon och svårt att välja någon. Det är för jobbigt för hjärnan att ta in alla alternativ och börja sortera bland profiler, appar och personer vi möter i speed-dejting-raden. Till slut blir vi nästan tvungna att stänga av. Det blir för mycket, för krävande, för svårt och för jobbigt. Och när vi stängt av får vi för oss att det inte finns någon alls därute. Det känns som att det ändå inte är någon idé eller att vi bara inte orkar engagera oss.
Det är litegrann som när jag som är helt ointresserad av prylar och teknik ska köpa någon pryl jag behöver. Jag vill bara ha en bra grej som funkar och finner noll glädje i att jämföra prestanda, modeller och märken. Varje gång blir jag fullkomligt uttråkad och överväldigad av märkliga termer jag inte vet något om, tekniska frågor jag inte kan svara på och specifikationer jag inte förstår. Jag vill ju liksom bara ha ett par bra hörlurar, måste det verkligen va så krångligt?
Vanligtvis slutar det med att jag antingen skiter i det och inte köper något alls eller bara väljer nåt på måfå för att slippa krångla. Och jag tror att det är exakt så många gör när de dejtar. Det blir så mycket meck och strul på vägen att till slut ger man upp eller bara går på dejt med nån. Och det är naturligtvis inte den bästa strategin oavsett om du ska köpa hörlurar eller dejta.
VAD ÄR LÖSNINGEN?
Så vad kan vi då göra för att lättare hantera alla dessa valmöjligheter?
För att återknyta till det vi pratade om i början tror jag att vi ibland blandar ihop känslan av att vara överväldigade av möjligheter med att det inte finns några möjligheter. Du blir helt enkelt tvungen att stänga av ibland för att inte drunkna i val och intryck. Och då ser det ut som att alla valmöjligheter försvunnit och vi undrar var i hela friden vi ska lyckas träffa någon.
Barry Schwartz menar att det är de höga förväntningarna som gör oss missnöjda med våra val och tycker därför att vi ska sänka våra förväntningar. Det är inget jag rekommenderar för problemet för de flesta jag coachar är tvärtom att de har alldeles för låga förväntningar. (Att du vill “ge alla en chans” är ett tydligt tecken på att du har för låga krav.)
Dejtande förbättras omedelbart så fort du inser att du har rätt att ställa krav. Tvärtom behöver du alltså tydligt begränsa vem som är intressant för dig att dejta och inte. Du måste själv se till att minska dina valmöjligheter genom att aktivt välja bort.
Det brukar väcka en stor rädsla för att att gå miste om något, men är nödvändigt. Du har varken tid eller energi att dejta alla “just in case”.
LESS IS MORE!
Många dejtar styrda av den FOMO (fear of missing out) som i praktiken är vad Barry Schwartz pratar om. Det finns en stor enkelhet och glädje i att istället upptäcka “JOMO”, alltså the joy of missing out. När du vet vad som är intressant för dig och vad som inte är det blir det mycket enkelt att säja “nej tack” till det som inte är rätt.
Vegetarianer behöver exempelvis inte titta på korvmenyn, är du jobbsökande ekonom behöver du inte bry dig om lediga tjänster som polis och vet du att du inte vill dejta någon som har barn sedan tidigare blir det enkelt att välja bort singlar med barn. Du behöver inte övertänka, vara rädd för att gå miste om något eller oroa dig över om du valt fel, när du är klar över dina värderingar och preferenser.
Ju bättre du känner dig själv, och ju klarare bild du har över vad som är viktigt för dig i en relation och hos en partner, desto lättare kommer det bli att välja eftersom du redan är klar över vad du vill välja bort. Att vara i kontakt med dina preferenser, känslor och värderingar minskar utbudet, och det är en fantastisk fördel!
Vill du få hjälp med att göra kloka val när du dejtar? Behöver du lära dig att ställa tydligare krav på människor? Är du inte helt klar över dina värderingar och preferenser? Läs mer om dejtingcoaching här!