Vi måste börja prata om hur och varför människor har relationer! Det är verkligen inte okej att vi antar att allt är bra så fort någon har en partner. Om någon inte är i en uttalad misshandelsrelation, vilket för övrigt är betydligt vanligare än vi tror (både psykisk och fysisk) och något som definitivt brukar omgärdas av skam och hemligheter, förutsätter vi att människor har det bra i sin relation.
– Är du gift?
– Ja.
– Vad trevligt.
*inga följdfrågor*
Man vill ju inte snoka i människors privatliv (om de inte är singlar vill säga får då är det visst fritt fram för många), det är ju inte artigt… Men det leder ju till att vi inte vet hur andra har det på insidan av sina relationer! Vi saknar referenspunkter, någon att prata med och sunda normer. Den som har en dålig relation kommer skämmas och känna sig konstig när det ser ut som att alla andra har bättre relationer. Så lägger man locket på, överkompenserar med en gullig bild på facebook och står ut ett tag till.
FUCK THAT SHIT! Vi kan inte ha det såhär!
NYANSERA DIN BILD AV VAD DET INNEBÄR ATT HA EN RELATION
De flesta jag coachar har ju problem med att de inte hamnar i en relation, men jag möter också många som tidigare varit gifta eller haft långa relationer. Många har varit med en partner i ett decennium eller mer, i en relation som utifrån sett ser helt okej ut. Det är exakt vad “de eviga singlarna” ofta är oerhört avundsjuka på.
Men precis som att jag får höra sanningen om singlarnas dejtande får jag också höra många sanningar om vad som rör sig i dessa långa relationer. Det är jättemånga som berättar om kärlekslösa relationer som upprätthölls för att det ändå kändes tryggare än att vara ensam. Om rädslor för att vara oälskad så man nöjer sig med någon man egentligen vet inte är rätt. Om längtan efter barn som gör att man gifter sig med någon man egentligen inte älskar.
Många har anpassat sig in i relationer som sedan innebär att de antingen behöver ta hand om sin såsiga partner på ett överdrivet sätt, eller hamnar med en dominant och utnyttjande person som även långt efter att relationen är slut saboterar deras liv och välmående.
Finns det dessutom barn med i bilden blir den ännu mer komplicerad. Det verkar vara ett alldeles speciellt helvete att vara för evigt bunden till någon som du inte tycker om, inte kan samarbeta med, som kanske till och med beter sig riktigt jäkla illa och aktivt påminner dig om en väldigt jobbig tid av ditt liv, särskilt när samarbetet rör det absolut viktigaste och värdefullaste i ditt liv: ditt barn.
Men allt det här ingår i normen; att ha en relation är bra, att ha en lång relation är extra fint och att få barn tillsammans med någon är ju alltid det bästa som kan hända. Eller?
Hur du faktiskt mår där inne i relationen, och om den andra föräldern till dina barn är en vettig människa som kan ha sunda relationer eller vara en god förälder, det fokuserar vi inte nämnvärt på. Relation är bra. Barn är bra. Singel är dåligt. Tydligen.
Det finns många inlägg här på bloggen som ifrågasätter parnormen och jag har även skrivit flera nyhetsbrev om det. Det är verkligen så viktigt att vi tittar nyktert på vad den innebär och vilka alternativ vi faktiskt har. För även om det absolut finns människor som har fantastiska kärleksrelationer, aningen för att de råkade ha en trygg anknytning eller aktivt lärt och ansträngt sig att skapa fungerande relationer, så ställer normerna till det för väldigt många.
Vi kan inte vänta oss att alla människor göra exakt samma val i livet, särskilt inte i exakt samma tempo!
Fokusera betydligt hellre på vad som är rätt för dig utifrån de förutsättningar du har än på att passa in i normen. Lägg din energi på att skifta dysfunktionella relationsmönster, lära känna dig själv och skapa optimala förutsättningar för att dina framtida relationer ska bli så sunda, härliga och välfungerande som möjligt oavsett om det matchar de val din omgivning gör eller inte.
Nej, du kanske inte blir gift vid 30, men det minskar å andra sidan också risken för att du är skild vid 42, vilket också ingår i normen…
Eller välj bort att ha en partner över huvudtaget, för det är på inget sätt alls obligatoriskt! Fokusera på andra typer av relationer ett tag, och sätt dig in i flera sätt att leva än de normstyrda. Normen är trång och det finns oändligt många sätt att leva sitt liv och ha relationer. Utforska dem innan du väljer och följ inte med flocken bara för att passa in!
Livet går inte ut på att passa in. Det går ut på att vara så mycket du som möjligt och skapa förutsättningar som funkar för dig.
Ge dig själv utrymme att leva ditt liv på ditt sätt!