En vän sa nyligen till mig att skillnaden mellan teori och praktik är att i teorin är det ingen skillnad mellan teori och praktik. I praktiken är det däremot väldigt stor skillnad.
Detta är minst sagt tydligt när vi dejtar. Vi har ofta väldigt många idéer om vem vi vill träffa och hur det kommer kännas, men när vi faktiskt kliver ut i världen och möter människor istället för att tänka på dem är det plötsligt något helt annat.
Skillnaden är enorm mellan att prata om att gå på en dejt och att faktiskt sitta där med någon.
Skillnaden är stor mellan att säga “jag skulle aldrig gå med på X, Y eller Z” och att stå inför en situation där någon du tycker väldigt väldigt mycket om har gjort X, Y eller Z.
Det är extremt stor skillnad mellan att föreställa dig din drömpartner och att faktiskt stå öga mot öga med honom eller henne.
Det är så många faktorer som uppstår IRL som inte existerar i tanken. Hur mycket vi än grubblar och övertänker finns det vissa saker som vi inte kan föreställa oss. Alla små och stora beslut som behöver tas, hjärnspökena du inte visste att du hade, känslostormar mm. Vi kan helt enkelt inte förutse framtiden, särskilt inte eftersom förälskelse försätter oss i ett helt nytt känslotillstånd som gör att vi tänker helt annorlunda om många saker.
Vissa saker blir extremt mycket enklare när du har en verklig situation, person och relation att förhålla dig till, medan andra blir snurrigare. Min poäng är att det finns en gräns för hur mycket vi kan föreställa oss i förväg, och det behöver vi komma ihåg när vi föreställer oss saker i förväg eftersom vi försöker lägga ett pussel utan att ha alla bitar.
Kliv ut i världen och skaffa dig fler pusselbitar (erfarenheter) istället så gör du dig själv en stor tjänst. Allt blir inte lättare, men betydligt tydligare. Lev ditt liv istället för att tänka på det.