Vad är det egentligen som gör att du känner dig nära någon?

Många har uppfattningen att för att komma någon nära behöver ni tillbringa mycket tid tillsammans. Att med personer du känner väl och umgåtts med länge kan du slappna av och vara dig själv, men inte med någon du just träffat.

Den här inställningen får såklart konsekvenser när du dejtar. Om du inte visar vem du är förrän längre fram i relationer är risken ganska stor att det inte blir något längre fram. Vägen dit kommer dessutom vara ganska torr och tråkig om ingen vågar öppna sig på riktigt och vara djup, personlig och sårbar.

Samtalsämnena blir alldagliga, kontakten ytlig och dejten tråkig. Det här är en av de absolut största och vanligaste dejtingfällorna.

NÄRHET KAN GÅ FORT

Jag håller inte med om att närhet kräver tid. Istället bygger närhet på öppenhet. Du kan skapa personlig, emotionell och själslig kontakt på ett ögonblick med en främling om du är öppen för det. En dejt på en timme eller två är gott om tid för att göra det. Du kan också göra det på fem minuter i en chattkonversation beroende på vilka frågor du ställer och, naturligtvis, hur villig den andra personen är att öppna sig.

För två personer som vill, kan och vågar vara öppna direkt kan djup och trygg intimitet uppstå väldigt fort. Det här är bara inget som de flesta av oss fått lära sig. Det är absolut inte så normen ser ut och de flesta är till och med livrädda för att vara så öppna. Särskilt med någon de just träffat!

Just rädslan ställer ofta till det extra mycket. Det som krävs för att vi ska få vad vi vill ha när vi dejtar är nästan alltid att vi gör exakt de saker vi är rädda för. Och sårbarhet är läskigt. Vi vill inte bli sårade så vi håller lite extra avstånd istället för att öppna lite extra. Därmed har vi inte en chans att skapa den närhet som vi längtar efter.

KÄNSLA SKAPAR NÄRHET

Minns du första scenen mellan Jack och Rose i Titanic? När hon står längst bak på båten och ska hoppa i. Det är första gången de möts, mitt i en väldigt dramatisk situation, som sen eskalerar när hon nästan ramlar i och han måste dra henne upp på båten igen. Föreställ dig om deras första möte istället hade varit lite alldagligt småpratat uppe på däck. Vägen därifrån till den emotionella närhet som uppstår när en främling räddar livet på dig är väldigt lång. Men deras emotionella resa börjar med extremt hög emotionell intensitet, och fortsätter vidare därifrån.

Nu var det en film och självmordsförsöksgrejen är naturligtvis inte så najs . Men det finns en poäng med att skapa skapa dejter som faktiskt får er att känna saker. Det finns till och med forskning som visar att par blir mer intresserade av varandra när de möts på en hög och svajig gångbro än på fast mark. Vi associerar spänningspåslaget från miljön med personen. Människor vi upplever intensiva saker med känner vi oss därför nära. De starka känslorna från situationen binder oss samman emotionellt.

Det är därför jag är en aktiv motståndare till den svintråkiga fikadejten som bara får människor att associera varandra med stelhet och uttråkning. Samma sak gäller även i en relation. Om du och din partner jobbar ifrån varandra hela dagarna och främst “umgås” i soffan med varsin mobil i handen på kvällen kommer passionen dö och relationen bli tråkig.

Vill du associera en person med positiva känslor behöver du naturligtvis göra roliga saker tillsammans med den personen, oavsett om det är första dejten eller dejt nummer 100. Känslor kan förvisso uppstå spontant men känslor kommer också som en respons på våra upplevelser. Vill du skapa härliga känslor för och tillsammans med någon är det alltså väldigt smart att också dela härliga upplevelser med den personen.

VAD NI PRATAR OM SPELAR ROLL

Så nej, du behöver inte mycket tid för att komma nära nära någon. Egentligen behöver ni inte göra spännande saker heller. Det finns andra sätt att skap emotionell kontakt. Men alldagligt småprat om jobb och träning funkar inte. Ett gäng amerikanska psykologer som ville ta reda på vad som skapar emotionell närhet snabbt använde faktiskt just alldagligt småprat som alternativ för kontrollgruppen i sin studie. Den andra gruppen fick ställa 36 noggrant utvalda frågor till varandra.

Frågorna är indelade i tre delar och blir mer och mer personliga i varje del. Ingen av frågorna handlar om praktiska omständigheter i ditt liv (var du bor, jobbar, gör på fritiden osv) vilket är vad många brukar fastna i att prata om på dejter. Istället handlar det om att berätta saker som dig själv och ditt liv, resonera kring olika dilemman och inte minst att dela saker du uppskattar hos den andra personen.

Det här verkar ofta väldigt avlägset, konstigt och läskigt för den som är ovan. Men herregud vilken skillnad det gör i kvaliteten på livet och dina relationer när du blir trygg med att öppna dig för andra människor! Det ger dig också superkraften att du mycket enkelt kan avgöra när någon annan är öppen och därmed trygg att dela ditt inre med. Och då kan det gå riktigt fort att skapa emotionell öppenhet och närhet.

Oproportionerligt många av mina klienter är högintelligenta. Inte bara intellektuella utan extremt smarta. Trots att bara 2% av befolkningen kvalificerar till ett medlemsskap i Mensa är det betydligt fler än så bland personerna jag coachar.

Det händer anmärkningsvärt ofta att jag föreslår för klienter att de ska kolla upp om de skulle kunna vara medlemmar i Mensa. Framför allt för att ge dem bättre förståelse för sig själva. För många är detta en viktig nyckel till många relationella problem både i allmänhet och kopplat till dejtandet.

För din intelligens är ingen liten sak. Den påverkar hur din hjärna processar information, alltså hur du uppfattar dig själv, andra människor och själva verkligheten. Det i sin tur påverkar definitivt dina relationer till andra människor.

Om ni bokstavligen lever i olika versioner av verkligheten och uppfattar saker på helt olika sätt kommer det naturligtvis bli svårare att nå fram till varandra. Särskilt om ni inte ens vet om att ni ser helt olika saker fast ni tittar åt exakt samma håll.

SMART, ANNORLUNDA OCH UTANFÖR?

Det finns en idé om att det på något sätt skulle vara “bättre” eller snobbigt att vara ovanligt smart, och närmast arrogant att vara med i en förening som Mensa, där medlemsskapet baseras på just det. I själva verket stämmer detta inte alls.

Det främsta kännetecknet hos högintelligenta personer är inte att de känner sig bättre än alla andra. Tvärtom upplever de ofta både en stor frustration och känslor av utanförskap. Man passar ju inte in överallt när man befinner sig långt ut på vilken normalfördelningskurva som helst. Detta är något som de flesta högintelligenta verkligen känner av: att de är annorlunda och inte passar in. Den känslan leder ofta till att man anklagar sig själv för alla möjliga saker, men sällan för att vara “för smart”. Vilket ju i själva verket är problemet för dem.

Det innebär att om du är högintelligent utan att veta om det kan du leva ett helt liv av att känna dig understimulerad, missförstådd och utanför – helt i onödan! Men så fort du vet vad som gör dig annorlunda kan du ta hänsyn till det och skapa förutsättningar som passar dig.

(Det här gäller förresten inte bara högintelligenta utan även exempelvis introverta, HSP-människor och personer med ADHD. Inget av detta är “fel” eller något som kan eller bör förändras, men du måste veta detta om dig själv för att kunna skapa ett liv och relationer som är anpassade till det så du kan trivas, fungera och må bra.)

HÖGEINTELLIGENS OCH DEJTANDE

Ett lite ironiskt kännetecken för högintelligenta människor är just att de inte känner sig ovanligt smarta. Det är ju självklart för dem att tänka som de gör. Däremot upplever de ofta en enorm frustration över att andra inte fattar lika snabbt. De blir understimulerade i diskussioner som ofta känns ytliga, stör sig på kollegor som inte håller samma tempo och blir ofta uttråkade när de dejtar.

Humor är en annan viktig aspekt. Deras underfundiga skämt kan gå rakt över huvudet på folk och själva fattar de inte varför saker andra skrattar åt skulle vara kul.

En hög intelligens innebär att din hjärn är “hungrig” och naturligt nyfiken. Om du hela livet varit ovanligt nyfiken på att förstå avancerade processer och stimuleras av att utmana din hjärna kommer det ge dig referensramar som inte alla andra har. Att prata om sånt som du tycker är superspännande kan därför bli ensamt många gånger när andra antingen inte förstår vad du pratar om eller inte tycker det är intressant.

Det här skapar som du säkert förstår, och kanske har erfarenhet av, lite speciella omständigheter när det kommer till sociala sammanhang som vänskap och dejtande. Som grädde på moset när det kommer till dejtande ger en lätthet inför intellektuella utmaningar inga försprång när det kommer till emotionell intelligens. Det hjälper inte att du är skitsmart när du vill skapa emotionell och flirtig kontakt.

Tvärtom kan din stora lätthet och vilja att förstå ställa sig i vägen när det kommer till sådant som är viktigt i nära relationer som att känna, njuta och relatera baserat på upplevelser och erfarenheter som du kanske inte ens har eller kunnat föreställt dig.

MOTSTÅND MOT HÖGINTELLIGENS

När du känner till vilka gemensamma nämnare som ofta finns hos högintelligenta personer är de ganska lätta att känna igen. Börjar jag ana vissa tendenser hos någon jag coachar frågar jag ofta om personen någon gång gjort ett IQ-test.

Vissa har gjort det och vet att de ligger långt över snittet medan andra knappt ens vill närma sig begreppet när jag föreslår att de kollar upp sin IQ-nivå. Intressant nog är det exakt samma motargument som kommer upp varje gång:

• Nej nej, jag är inte smart på det sättet.
  
• Jag vågar inte göra ett IQ-test, tänk om jag är korkad.
  
• Är det inte bara jätteknepiga kufar som är medlemmar i Mensa? (Nej, det är en social förening för alla möjliga människor som genom föreningen äntligen hittat likasinnade.)
  
• Det låter som en förening för inbördes beundran. (Nope. Ingen i Mensa kommer bli imponerad av att du är smart.)

Om det är vad du tänker när du läser det här blogginlägget vill jag också att du reflekterar kring om även följande saker stämmer in på dig:

• Skolan var enkel, ofta tom tråkig.
  
• Livslång känsla av att vara annorlunda och inte passa in med jämnåriga.
  
• Frustration gentemot chefer och överordnade eftersom du ofta har större förståelse än de, men det är de som har mandat att ta besluten.
  
• Du reflekterar snabbare, djupare och i fler steg än de flesta andra och förstår inte varför omvärlden inte hänger med i resonemangen.
  
• Du har lätt för att överblicka stora mängder information, tex leda avancerad projekt eller reflektera över samhällets eller arbetsplatsens uppbyggnad.
  
• Du förundras över (läs: stör dig på) att andra inte fattar saker som du ser som enkla eller självklara.

Låter det bekant?

Om du känner igen dig kan du göra Mensas provtest på 10 minuter på hemsidan. Det ger dig en hint om hur väl du skulle klara det riktiga testet.

Visar det sig att du ligger långt ut på skalan när det kommer till intelligens föreslår jag att du reflekterar över hur det format ditt liv, din världsbild dina intressen och dina relationer.

LÅT HJÄRNAN VARA MED

Även om jag ofta pratar om vikten av emotionell kompetens och att inte fastna uppe i huvudet när du dejtar är ditt intellekt också en viktig del av dig och något du måste ta hänsyn till. Du bör fortfarande inte fastna i att bara diskutera smarta saker när du dejtar, men har du en hungrig hjärna behöver du dejta någon du kan göra det med – också!

Många ser det här som en så självklar del av sig själva att de inte tänker på att det är en grej, men det är jätteviktigt! Du kommer inte kunna vara ihop med någon som du inte kan ha spännande samtal och diskussioner med; du skulle sannolikt bli rätt uttråkad.

Ta därför ditt behov av intellektuell stimulans på allvar i ditt liv och i ditt dejtande. Sök dig till sammanhang där din hjärna får vad den behöver – även är du dejtar!

Vill du kunna diskutera samhällsfrågor, världsnyheter och liknande saker med personen du dejtar/är ihop med?

Är det viktigt för dig att kunna diskutera ditt arbete med en partner?

Tycker du att intelligens är sexigt?

Då behöver du leta efter någon som matchar dig i det.

Du behöver börja umgås, mingla och dejta i miljöer där intellektuella intressen är en gemensam nämnare.

Många som är Tindertrötta och gör en ansträngning för att träffa människor på analoga vis gör ofta det med en liten för praktiskt inställning. De börjar dansa, testar en ny träningsform eller går på olika mingel mm. Det är förvisso toppen, men inget av dessa exempel är särskilt intellektuellt inriktade.

Utforska istället att börja röra dig i start up-kretsar, gå på spännande föreläsningar, hitta sociala sammanhang i din bransch eller sök dig till gemenskaper som kretsar kring sådant som livsåskådning, politik eller samhällsfrågor.

Vill du läsa mina krönikor i Mensas medlemstidning hittar du dem här och här.

En person jag coachade sa något så himla intressant nyligen. Hon jämförde dejtande med att plocka svamp och sa att hon tycker om att plocka svamp men inte att leta svamp. För att ha lust att ge sig ut i skogen vill hon alltså veta redan i förväg att det kommer vara värt det, annars är det ingen idé.

Med andra ord, vet vi inte redan i förväg att dejten kommer bli bra (enligt definitionen “jag kommer få bekräftelse och bli omtyckt”) vill vi inte dejta.

Låt oss kika lite närmare på den här svampmetaforen.

Föreställ dig en svampplockare bara är ute efter svampen. Som inte vill tillbringa mer tid än nödvändigt i skogen utan bara vill maximera svampmängden. Den personen kommer inte komma iväg särskilt ofta, av den enkla anledningen att det inte går att se in i framtiden och veta i förväg exakt hur mycket svamp det kommer att finnas.

Det kanske går att få ett tips på bra plockställen ibland, men från vem? Den som ägnar mycket tid och energi åt att leta svamp i skogen är förmodligen inte jättesugen på att avslöja sina favoritställen till någon som inte är beredd att göra den ansträngningen utan bara vill åt själva svampen. Det kommer helt enkelt inte bli särskilt många skogsturer eller särskilt mycket svamp med den här resultatfokuserade inställningen.

Föreställ dig nu istället en svampplockare som älskar att vara i skogen. Hon mår bra av långa promenader, tycker det är roligt att upptäcka nya ställen, njuter av att vistas i naturen och älskar naturligtvis också att hitta fina svampställen. Men oavsett hur mycket svamp hon hittar varje gång finns det ett stort värde för henne bara i att dra på stövlarna och komma ut.

Eftersom hon gör det hela tiden upptäcker hon ofta nya favoritplatser och smultronställen i skogen där det finns både svamp, bär och vackra blommor att plocka. Att hon trivs i miljön gör att hon får bättre “resultat”, men hon är verkligen inte där för att maximera innehållet i svampkorgen. Det råkar bara vara en helt naturlig konsekvens att hon har stenkoll på de bästa svampställena eftersom skogen är en självklar plats för henne, som hon verkligen trivs i och njuter av att vara på.

TRIVS DU I DEJTINGSKOGEN?

Om vi släpper metaforen för ett ögonblick och byter ut svampplockande mot dejtande, vad har du för inställning? Hur njutbart tycker du att det är att befinna dig i “dejtingskogen”? Uppskattar du människorna du möter? Litar du på din förmåga att hitta vad du söker, och njuta av vägen dit? Motiveras du av själva upplevelsen eller vill du bara ha resultat? Plocka dejtingkantareLl så du aldrig mer behöver komma tillbaka?

För att lyckas med något, oavsett vad det är, är det en jättestor fördel att du uppskattar och ser värde i processen. Vill du bli vältränad hjälper det galet mycket om du gillar att träna. Vill du lära dig sjunga kommer du ha en oerhört nytta av att älska att sjunga. Vill du bli en skicklig coach är det en enorm fördel om du älskar djupa samtal med människor.

Din entusiasm kommer göra att du stannar en kvart extra på gymmet då och då, övar några ovanligt knepiga skalor ibland bara för att du gillar utmaningen eller har lite djupare samtal än du annars hade haft med alla du möter. Alla dessa extra kvartar är vad som över tid särskiljer dig från andra och boostar dina resultat. Särskilt jämfört med om du bara gjort det nödvändiga och definitivt jämfört med om du varit så osugen på att träna, sjunga eller coacha att du smitit en kvart då och då när du kan.

GLÄDJE SKAPAR FRAMGÅNG – INTE TVÄRTOM!

Jag är helt övertygad om att nyckeln till framgång (och det mesta i livet) ligger i glädje. Det är inte slump att jag pratar om Happy Dating istället för Goal Oriented Dating, eller You Gotta Do What You Gotta Do Dating.

Happy Dating! För när du är glad, mår bra och uppskattar själva dejtingprocessen får du så jäkla mycket gratis!

Gör du inte det beror det förmodligen på att du dejtar på ett sätt som inte passar dig. Att du försöker räkna ut hur man “ska” göra och vad som är “rätt” istället för att känna in vad som skulle kännas lustfyllt för dig. Om så är fallet är det jätteviktigt att du gör något åt det. För dejting börjar med dig, vilket också är namnet på min bok. Läs eller lyssna på den för att få en klarare bild av vem du är och vad som skulle få dejtandet att kännas bra för dig.

För vill du bara ha resultatet, då kommer du inte bara ha väldigt mycket tråkigare på vägen, du kommer också ironiskt nog få sämre resultat.

f

Vi behöver göra mos av idén om att dina dejtingproblem beror på att du är för stark, kraftfull eller framgångsrik. Det är bullshit! Jag har gjort en youtubevideo om det som du kan se här och i det här blogginlägget fördjupar vi oss ytterligare i ämnet. För nu vill jag inte höra fler fantastiska kvinnor skylla sina dejtingproblem på sin awesomeness.

Nedan finns sex alternativa förklaringar som jag vill att du överväger noga om du tror att du är för stark, framgångsrik eller på något annat sätt skrämmande för män. Eftersom du är driven, pampig och lyckad på jobbet drar jag en del paralleller till en något du redan behärskar: karriären.

1. DU HAR HYBRIS

Nu vet ju inte jag exakt hur pampig och framgångsrik du är, men om du nu inte råkar vara Beyoncé, Kronprinsessan Victoria eller Hilary Clinton (alla tre gifta för övrigt) får du nog tagga ner en smula. Det är fullt rimligt att du är kraftfullare än de flesta, men då får du börja dejta pampigare personer, inte klanka ner på din awesomeness!

2. DU DEJTAR FEL PERSONER

Kan det vara så att det inte är du som är för pampig utan att du dejtar personer som på olika sätt inte matchar dig? Du skulle knappast söka ett jobb som inte matchar din standard, så varför dejtar du så?

När någon blir “skrämd” av din framgång och ditt driv är det motsvarigheten till ett “du är överkvalificerad” i jobbsammanhang. Ta din kraftfullhet på allvar och dejta personer med liknande ambitionsnivå och driv som du. Eller åtminstone personer som uppskattar det hos dig även om de inte är likadana.

OBS! När någon inte uppskattar dig som du är måste du byta ut personen du dejtar, inte din personlighet!

3. DU LETAR PÅ FEL STÄLLE

Om du ska söka en avancerad chefstjänst gissar jag att du går till en headhunter i din bransch, en välrenommerad rekryteringsbyrå eller en rekryteringsträff för ett chefsnätverk, eller hur? Du går förmodligen inte till Arbetsförmedlingen och hoppas på det bästa.

Du behöver tänka likadant med ditt dejtande, där motsvarigheten till Arbetsförmedlingen = Tinder. Det finns noll urskiljning på Tinder. Alla är där. Det kan absolut hända att du råkar ha tur och hitta din perfekta tjänst på Arbetsförmedlingen eller din perfekta match på Tinder, men det finns onödigt mycket annat där som du måste sortera bort för att hitta det.

Ju mer du skiljer dig från mängden, desto viktigare är det att du aktivt söker upp sammanhang där du känner dig hemma. Det är viktigt för både din karriär, dina vänskapsrelationer och ditt kärleksliv. Det är betydligt lättare att hitta någon som är singel i ett sammanhang där alla är intressanta än att hitta någon som är intressant i ett sammanhang där alla är singlar. Utnyttja att du har tillgång till världar och rum där människor av din kaliber och med din ambitionsnivå finns.

Vill du träffa någon som inte blir skrämd av ditt driv; sök dig till sammanhang där alla är drivna. Inte minst för att inte själv bli uttråkad eller understimulerad (vilket är betydligt viktigare än vad någon eventuellt tycker om dig och ditt liv!!) Gå på entreprenörsträffar, överväg att dejta utanför Sverige, anlita en matchmaker osv. Sitt inte bara hemma och Swipa för det är ungefär som att gå till lokalpuben i förorten istället för en cool rooftop bar i New York.

4. DU LETAR INTE ALLS

Du kan inte vänta dig att drömjobbet ska ramla ner i knät på dig utan att du visar intresse, nätverkar eller skickar in en ansökan. Du kan inte heller vänta dig att en lämplig partner ska falla in i dina armar om du inte gör en ansträngning för att vidga dina sociala cirklar och prioritera ditt kärleksliv.

Det räcker inte att hålla ett öga öppet på konferensen du ändå skulle gå på eller hoppas på att springa in i någon “när du minst anar det”. Var lika proaktiv när det kommer till ditt dejtande som när det gäller din karriär. Reflektera över vilken typ av person du skulle vilja träffa och i vilka miljöer sådana personer rör sig. Sen går du dit och pratar med dem.

Avsätt tiden du skulle spendera med en partner till att optimera ditt dejtande. Prioritera och gör en insats. Annars är det inte förvånande alls om du inte träffar någon, eller bara träffar fel personer.

5. DU SAKNAR FÖREBILDER

Många dejtar personer som inte matchar dem för att de inte tror att det existerar någon som är lika kraftfull och framgångsrik som de själva och/eller uppskattar det. I så fall får du lyfta blicken något och börja leta.

Det kryllar förmodligen inte av jobb som intresserar dig heller, men du sätter dig ju inte och gnäller eller tar ett okvalificerat jobb för det. Du löser problemet och ser till att det blir som du vill ha det, eller hur? Du definierar vad du söker, vad som passar dig och tar reda på var det finns. Du letar reda på människor som redan gör vad du vill göra och skaffar inspirationen du behöver.

Gör exakt samma sak när du dejtar! Leta aktivt efter exempel på kvinnor som du identifierar dig med och som har en partner. Ta reda på hur de resonerar om kärlek, var de träffade sin man, hur de håller relationen vid liv osv.

Jag har ingen aning om vem du inspireras av men här är några förslag på rejält pampiga kvinnor i stabila relationer:
Victoria och Daniel
Esther Perel och Jack Saul
Marie Forleo och Josh Pais
Camilla Läckberg och Simon Sköld
Jacinda Ardern (Nya Zeelands premiärminister) och Clarke Gayford

Leta upp par som inspirerar dig och gör en medveten ansträngning för att fylla din värld med pampiga människor som älskar varandra.

6. DU KÄNNER DIG INTE VÄRD NÅGON SOM MATCHAR DIG

Punkterna ovan handlar om rätt praktiska saker utanför dig själv. Den här punkten handlar om dig, och mer specifikt om din självbild. Även om du logiskt tycker och vet att du är cool, pampig och inte borde ha några problem att träffa någon, hur känner du dig?

Väldigt många högpresterande människor leverera på toppnivå för att de annars jagas av ångest och inte vet vad de har att erbjuda världen eller andra människor om de inte är bäst. Men ingen kommer bli kär i dig för att du är duktig. Det är också väldigt stor skillnad på att vara kompetent på jobbet och kompetent i kärlekslivet. Det är i själva verket rakt motsatta färdigheter.

Den som övat varje dag sedan mellanstadiet på att vara duktig och samla guldstjärnor gör det ofta på bekostnad av kontakten med sig själv och sin emotionella kompetens. Det kan skapa ett glapp i självbilden som gör att man kan prata hur mycket som helst om sina meriter men inte kan säga något alls om vem man är som människa. Vilket är det enda någon på en dejt vill veta om dig.

När någon sitter med dig i morgonrocken och äter frukost en vanlig söndag är det inte din höga lön eller dina coola projekt som är grejen, utan att få vara med dig. Vet du inte vem du är utan titlar och prestationer blir dejtandet svårt och leder till helt olika självbild för jobb respektive kärlek. Att du kan bossa över ett internationellt imperium innebär inte per automatik att du känner dig älskvärd eller upplever att du kan ställa krav när det kommer till dejtande.

OBALANSERAD SJÄLVBILD GER OBALANSERADE RELATIONER

Har du en självbild som säger mig kan ingen älska, är risken stor att du kommer dejta personer som matchar det. Det innebär ofta också en rädsla för att dejta någon som är lika framgångsrik, för om den personen redan har det enda som du tror att du kan erbjuda, vad har du att ge då?

Det här skapar obalans och du löper stor risk att antingen inte våga/vilja/kunna dejta alls, hamna med personer som behandlar dig illa eller med någon som inte alls matchar dig.

Många hanterar det genom att dejta personer som ser upp till dem, saknar vad de själva har och nöjer sig med att bli beundrade istället för sedda på riktigt bortom förmågan att prestera. Vilket ofta omedvetet till och med är att föredra, eftersom det där med att bli sedd på riktigt utan att kunna gömma sig bakom perfektion och prestation känns alldeles för osäkert, läskigt och sårbart…

Vet du inte vad du har att erbjuda världen mer än din för många att jobba, prestera och leverera behöver du upptäcka det innan du börjar eller fortsätter dejta. För annars är det som att gå på arbetsintervju utan att ha en aning om dina kvalifikationer. Det blir oerhört svårt att tro på dig själv, göra gott intryck på arbetsgivaren och skapa goda arbetsvillkor.

Om du känner igen dig i att det finns en kontrast mellan ditt jobbsjälvförtroende och ditt dejtingsjälvförtroende är det helt enkelt mycket klokt att göra något åt det innan du dejtar vidare. Börja med punkterna ovan och vill du ha min hjälp kan du läsa mer här.

Om du övertänker väldig mycket är det extremt sannolikt att du växte upp i en miljö där det krävdes av dig. De sociala mekanismerna i din familj var antingen inte trygga, kändes inte bra eller skapade inget utrymme för sådant som känslor.

Istället fick du bekräftelse genom att vara smart, eller var tvungen att alltid ligga steget före eftersom så mycket outtalat låg och bubblade under ytan. Du var av en eller annan anledning tvungen att leva ditt liv från huvudet och försöka bedöma i förväg och utan att fråga någon, vad som gällde.

Fanns det inte utrymme för att uttrycka eller ens prata om känslor var du så illa tvungen att mer eller mindre kapa den delen av dig själv, och eftersom känslor känns i kroppen, bosatte du dig i ditt huvud mer eller mindre permanent.

Du blev uträknande, övertänkande, intellektuell, smart, skicklig på att planera och en fantastisk projektledare.

Det har förmodligen gjort dig framgångsrik både i skolan och i karriären. Men det får konsekvenser för ditt välbefinnande och det påverkar definitivt dina relationer.

ÄR DET NÅGON HEMMA?

Det som händer när du bara tänker hypotetiskt på livet istället för att faktiskt vara närvarande är att du går miste om upplevelsen av ditt eget liv. Det är liksom ingen “hemma” som upplever vad du är med om.

Istället är det nästan som att du sitter som åskådare till livet i ditt eget huvud och i bästa fall observerar “det här är coolt, häftigt och fantastiskt, nu borde jag känna nånting”. Men inget känns särskilt mycket, för du har för längesedan vant dig av vid att vara fullt ut närvarande i dina upplevelser. Istället tänker du på dem, både före, under och efter. Men det är inte i närheten av samma sak.

Kopplar vi detta till en dejtingsituation blir det omöjligt att känna något för någon så länge utgångsläget är att inte känna särskilt mycket alls. För den som har det här mönstret brukar alla känslorna, för att citera en känd poplåt, komma på en och samma gång. Men inte på ett bra sätt, utan på ett väldigt onyanserat sätt.

Det är till exempel det som händer när en tsunamivåg av orimligt starka känslor kastar sig över dig i form av dejtingpanik, varvat med perioder av att inte känna något alls.

Dina känslor försvinner nämligen inte, eftersom de är en så stor och viktig del av dig. Vägrar du känna dem på ett nyanserat vis i stunden samlas de på hög tills det förr eller senare uppstår en emotionell explosion. 

BEFRIA DIG FRÅN TANKARNAS FÄNGELSE

Anledningen till att känslorna är antingen på eller av är att ovissheten däremellan helt enkelt känns för jobbig. Den som övertänker och försöker förutse saker har tidigt lärt sig att göra det just för att parera otrevliga överraskningar.

Att inte ha koll var helt enkelt inte tryggt. Och det var säkert sant då, men nu gör det här kontrollbeteendet att du går miste om väldigt mycket viktigt. Till exempel nyanserna i ditt eget känsloliv… Men också det faktum att omständigheterna har förändrats.

Du måste inte längre förutse vad din nyckfulla förälder är på för humör, hålla dig undan för att ett sjukt syskon kräver all uppmärksamhet eller undvika trakasserier från klasskompisar. 

Du är vuxen nu. Ditt liv är tryggt. Det är ingen fara längre. Du kan flytta tillbaka till nuet, ner i din kropp och återupptäcka dina känslor.

VÄLKOMMEN IN I LIVET!

Vill du befria dig från tankarnas fängelse uppe i huvudet behöver du medvetet öva på att uppleva livet med dina fem sinnen. Du behöver din fysiska kropp för att uppleva den fysiska världen utanför ditt huvud. Du kommer märka direkt att omständigheterna är mycket skönare nu jämfört med när du var liten.

Då var den fysiska världen otrevlig eller kanske tom hotfull – det var ju därför du “gömde dig” i huvudet– men nu är det precis tvärtom. Idag är det ju i ditt huvud som det känns hotfullt och läskigt, medan dina praktiska omständigheter förändrats så att det är helt tryggt, och till och med roligt, spännande och härligt, för dig att uppleva dem på riktigt.

Det finns inte längre någon som kommer skälla på dig, döma dig eller felaktigt anklaga dig. Det är en fantastisk frihet att vara vuxen! Välkommen in i livet!