På sistone har jag coachat många kvinnor som är fullkomligt emotionellt utmattade av mönstret att intensivt, hoppfullt och passionerat dejta någon i ett par månader – som sedan hastigt försvinner. Det är är naturligtvis ett stort svek och gör särskilt ont om du har rädslor och sår kopplade till övergivenhet. Det är också extremt utmattande att pendla så hastigt mellan hopp och förtvivlan och de är helt emotionellt slutkörda när de kommer till mig.

De kan inte förstå varför det här mönstret upprepar sig, varför det drabbar just dem eller hur någon ens kan bete sig som deras dejter gjort. Prata ena dagen om långtgående framtidsplaner och ha väldigt ambitiösa tankar om relationen, sen försvinna kort därefter, göra slut över sms eller bara ändra sig helt. WTF?!

Eftersom jag sett det här mönstret hos ganska många klienter har jag också kunnat observera vad mer de haft gemensamt. Den gemensamma nämnaren hos alla som råkat ut för det här är att de är ovana vid att ta emot kärlek. De har ofta låg självkänsla när det kommer till dejtande, har dåliga eller inga relationer i bagaget, och/eller fick inte en sund bild av hur kärlek ska kännas under sin uppväxt. 

Det ger dem en skev bild av vad kärlek är och inte är, samtidigt som längtan är ovanligt stor. Det är en särskilt olycklig kombination… För det innebär att man längtar efter något man saknar förmåga att identifiera på ett sunt sätt.

STOR LÄNGTAN OCH LITEN ERFARENHET

Det som händer när de dejtar någon som i början är väldigt initiativtagande är som att sätta en svältande människa vid en stor buffé. Det kommer vara väldigt svårt att ta lagom stora bitar av maten, bedöma vad som är lämpligt att äta och det finns inte en tanke på att kolla upp eventuella allergiämnen eller bästföre-datum. 

Föreställ dig nu också att den svältande personen saknar kunskaper om matlagning och därför inte kan bedöma om de olika rätterna är tillagade på ett lämpligt vis. Det finns inte kunskap nog för att bedöma om fisken är genomstekt, upptäcka mögelprickar på tomaterna eller reflektera över hur länge äggen stått framme…

Dels för att hungern är för stor men också för att erfarenheten saknas. Är du tillräckligt hungrig och det du har framför dig ser gott ut och smakar okej, då kommer du äta det utan att ifrågasätta. Och sedan naturligtvis bli oerhört besviken när du blir magsjuk när allt verkade så gott och härligt.

Någon annan däremot, som inte befinner sig på svältgränsen, som har kunskap om matlagning och bara äter näringsrik och vällagad mat gjord på de bästa råvarorna, skulle inte gå i närheten av den där buffén. Det är uppenbart att den förvisso kan se lockande ut men inte kommer vara någon höjdarupplevelse. 

På samma sätt missar den med stor kärlekslängtan varningssignaler som skulle vara tydligare för någon med mer erfarenhet, högre krav och en bättre bild av vad som är rimligt. Förutsättningarna är inte särskilt goda för att bedöma situationen på ett vettigt sätt. Det är inte ditt fel, det finns bara vissa kunskaper som ingen lärt dig än.

Naturligtvis har den som direkt går all in för att sedan plötsligt försvinna också problem, men det enda du kan göra åt det är att lära dig att känna igen och undvika sådana personer. 

VARFÖR SÅ BRÅTTOM?

En av de största varningssignalerna är tyvärr också en av de största lockelserna: att någon dundrar in i ditt liv och snabbt lovar dig guld och gröna skogar. Men det är inte rimligt att någon som känt dig i två dagar pratar om att bygga en framtid med dig. Ni känner inte varandra!

Även om både tecknade filmer, Hollywood och hela vår kultur hyllar “kärlek vid första ögonkastet”-grejen intensivt är det inte vad du ska sikta på om du har dejtingproblem, dåliga (eller inga) erfarenheter av kärleksrelationer eller känner en desperat längtan efter att bli älskad. Snarare bör du se det som en varningssignal när det plötsligt går väldigt fort. Du är inte en Disneyprinsessa och världen är inte en saga.

När du är van vid att känna dig sedd, uppskattad och älskad, då är du på en plats där du möjligtvis kan ta snabba beslut om vem du vill vara med, men då behövs inte det, för du har ingen brådska och vet att du inte måste “passa på”.

Något att fundera på om du har det här mönstret är hur lång tid du tycker att man bör dejta någon innan man blir ihop. Att välja en partner är ett stort och viktigt beslut. Hur väl vill du känna någon innan du väljer honom eller henne som din partner? Att en dejt eller två var bra räcker inte. Att du aldrig känt såhär förr är inte särskilt imponerande heller om alla dina tidigare erfarenheter varit dåliga.

Vad är viktigt för dig i en relation och hur tar du reda på att den andra personen vill samma sak? Hur mycket tid tillsammans behövs för att du ska veta att det kommer hålla i längden?

Och kanske viktigast av allt: vad hade det krävts för att få bli ihop med dig om du redan kände dig emotionellt trygg och älskad innan den andra personen ens dök upp? Om du redan varit “mätt”, var hade du satt ribban då? 

Vill du ha hjälp med att göra sundare val i ditt dejtande?
Läs mer om dejtingcoaching här!

* * * * *

Den här texten publicerades ursprungligen i ett av Happy Datings Nyhetsbrev. Vill du prenumerera? Fyll i dina uppgifter nedan:

Vi måste börja prata om hur och varför människor har relationer! Det är verkligen inte okej att vi antar att allt är bra så fort någon har en partner. Om någon inte är i en uttalad misshandelsrelation, vilket för övrigt är betydligt vanligare än vi tror (både psykisk och fysisk) och något som definitivt brukar omgärdas av skam och hemligheter, förutsätter vi att människor har det bra i sin relation.

– Är du gift?
– Ja.
– Vad trevligt.
*inga följdfrågor*

Man vill ju inte snoka i människors privatliv (om de inte är singlar vill säga får då är det visst fritt fram för många), det är ju inte artigt… Men det leder ju till att vi inte vet hur andra har det på insidan av sina relationer! Vi saknar referenspunkter, någon att prata med och sunda normer. Den som har en dålig relation kommer skämmas och känna sig konstig när det ser ut som att alla andra har bättre relationer. Så lägger man locket på, överkompenserar med en gullig bild på facebook och står ut ett tag till.

FUCK THAT SHIT! Vi kan inte ha det såhär!

NYANSERA DIN BILD AV VAD DET INNEBÄR ATT HA EN RELATION

De flesta jag coachar har ju problem med att de inte hamnar i en relation, men jag möter också många som tidigare varit gifta eller haft långa relationer. Många har varit med en partner i ett decennium eller mer, i en relation som utifrån sett ser helt okej ut. Det är exakt vad “de eviga singlarna” ofta är oerhört avundsjuka på.

Men precis som att jag får höra sanningen om singlarnas dejtande får jag också höra många sanningar om vad som rör sig i dessa långa relationer. Det är jättemånga som berättar om kärlekslösa relationer som upprätthölls för att det ändå kändes tryggare än att vara ensam. Om rädslor för att vara oälskad så man nöjer sig med någon man egentligen vet inte är rätt. Om längtan efter barn som gör att man gifter sig med någon man egentligen inte älskar.

Många har anpassat sig in i relationer som sedan innebär att de antingen behöver ta hand om sin såsiga partner på ett överdrivet sätt, eller hamnar med en dominant och utnyttjande person som även långt efter att relationen är slut saboterar deras liv och välmående.

Finns det dessutom barn med i bilden blir den ännu mer komplicerad. Det verkar vara ett alldeles speciellt helvete att vara för evigt bunden till någon som du inte tycker om, inte kan samarbeta med, som kanske till och med beter sig riktigt jäkla illa och aktivt påminner dig om en väldigt jobbig tid av ditt liv, särskilt när samarbetet rör det absolut viktigaste och värdefullaste i ditt liv: ditt barn.

Men allt det här ingår i normen; att ha en relation är bra, att ha en lång relation är extra fint och att få barn tillsammans med någon är ju alltid det bästa som kan hända. Eller?

Hur du faktiskt mår där inne i relationen, och om den andra föräldern till dina barn är en vettig människa som kan ha sunda relationer eller vara en god förälder, det fokuserar vi inte nämnvärt på. Relation är bra. Barn är bra. Singel är dåligt. Tydligen.

Det finns många inlägg här på bloggen som ifrågasätter parnormen och jag har även skrivit flera nyhetsbrev om det. Det är verkligen så viktigt att vi tittar nyktert på vad den innebär och vilka alternativ vi faktiskt har. För även om det absolut finns människor som har fantastiska kärleksrelationer, aningen för att de råkade ha en trygg anknytning eller aktivt lärt och ansträngt sig att skapa fungerande relationer, så ställer normerna till det för väldigt många.

Vi kan inte vänta oss att alla människor göra exakt samma val i livet, särskilt inte i exakt samma tempo!

Fokusera betydligt hellre på vad som är rätt för dig utifrån de förutsättningar du har än på att passa in i normen. Lägg din energi på att skifta dysfunktionella relationsmönster, lära känna dig själv och skapa optimala förutsättningar för att dina framtida relationer ska bli så sunda, härliga och välfungerande som möjligt oavsett om det matchar de val din omgivning gör eller inte.

Nej, du kanske inte blir gift vid 30, men det minskar å andra sidan också risken för att du är skild vid 42, vilket också ingår i normen…

Eller välj bort att ha en partner över huvudtaget, för det är på inget sätt alls obligatoriskt! Fokusera på andra typer av relationer ett tag, och sätt dig in i flera sätt att leva än de normstyrda. Normen är trång och det finns oändligt många sätt att leva sitt liv och ha relationer. Utforska dem innan du väljer och följ inte med flocken bara för att passa in!

Livet går inte ut på att passa in. Det går ut på att vara så mycket du som möjligt och skapa förutsättningar som funkar för dig.

Ge dig själv utrymme att leva ditt liv på ditt sätt!

Vilket år det har varit! Jag började 2019 med två månader på Bali och avslutade det med två månader i New York. Däremellan har en hel del hunnits med:

• Startade en Youtubekanal och postade över 35 videor
  
• Spelade in och släppte Dejting börjar med dig! som ljudbok
  
• Coachade närmare 70 personer
  
• Skrev ca 45 blogginlägg
  
• Skickade 50 nyhetsbrev
  
• Gjorde event bl.a med med Match, Relate och Lemarc Thomas
  
• Skrev en artikel på Elephant Journal som blev läst 17.000 gånger
  
• Lanserade egna gruppcoachingevent med start i januari 2020 (slutsålt)
  
• Skapade två nya onlinekurser: Flirtskolan och Digitalt Dejtande – en praktisk guide till framgångsrikt dejtande för singelmän som vill ha ett försprång

• Blev intervjuad i DN, SvD, Metro, Aftonbladet, Amelia och även internationellt i Australiensiska D’Marge (plus en annan stor internationell tidskrift, stay tuned
  
• Fick stor internationell spridning genom att vara krönikör för Swedes in the states, ha en egen kolumn hos GoodMenProject, publicerats i Thrive Global, Elephant Journal, Brainz magazine, The Dating Truth mm
  
• Fått över 9000 lyssningar av mitt avsnitt i podden Så kan det gå och även medverkat i poddarna Drivkraften och Framstegskonceptet (samt ytterligare tre poddar som släpper avsnitten jag medverkar i under början av 2020)

Under det kommande året ska jag framför allt fokusera på gruppcoaching och på att lansera Happy Dating internationellt. Men i några månader till finns jag kvar i Stockholm och coachar individuellt för dig som vill passa på, innan jag åker till New York igen.

Jag vill önska alla coachingklienter och följare ett riktigt gott nytt år och säga tack för att ni är modiga och vågar bryta gamla mönster som ofta går generationer tillbaka. Arbetet du gör med dig själv förändrar världen.
♥️🥂✨

Känner du igen det här jättevanliga dejtingscenariot?

Alla jag har dejtat det senaste året har försvunnit efter några dejter. Antingen säger de att jag är jättetrevlig men det känns inte rätt, eller så försvinner de bara utan ett ord. Under tiden vi dejtar hör de av sig oregelbundet och försvinner med jämna mellanrum och jag blir galen av att inte veta om de fortfarande är intresserade. Vill man inte ses får man väl säga det, inte bara försvinna!

Jag hör detta från klienter varje mer eller mindre varje dag. Deras frustration är enorm, vilket är förståeligt för situationen är ju genuint sugig. Det är ett plågsamt mönster som gör att man lätt tappar tron på både mänskligheten och sig själv. Jag fattar det. Samtidigt finns det ganska enkla lösningar och förklaringar. Så låt mig gå rakt på sak och ge dig fem av dem, inklusive svaret på den eviga frågan Vad ska jag göra då?

1. Du är van vid opålitlighet 

Om du gång på gång dras till personer som plötsligt försvinner när du dejtar är du sannolikt rätt van vid att människor plötsligt kan försvinna även från andra delar av livet. Det kan vara en del av ditt ankyntningsmönster och kärlekskarta, och ingår då alltså i din omedvetna idé om hur kärlek känns. Det här kan låta tröstlöst, men om problemet ligger hos dig ligger även lösningen hos dig! 

Vad ska jag göra då? 
Se sambandet mellan vem du dejtar och de person/händelser som tidigare i livet lärde dig att människor sviker och försvinner. Har du närmast 100% träffsäkerhet på personer med exakt samma mönster när du dejtar som vuxen är det inte en slump. Vi dras inte till det vi vill ha, vi dras till det vi känner igen. Det är inget fel på dig, det är bara ett inlärt mönster. Känn igen det så du kan bryta det.

2. Du missar varningsflaggorna

Den som är van vid att bli sviken blir blind för vissa rätt uppenbara varningsflaggor och bortförklarar dem gärna. Om någon du dejtar inte hör av sig på flera dagar hittar du kanske på ursäkter till varför. När någon har ett uppenbart superstressat arbetsschema inser du inte att personen är otillgänglig för en relation utan tänker att jodå, det går nog bra. När någon plötsligt hör av sig efter en månads oförklarad tystnad blir du smickrad av den lilla gnuttan bekräftelse och tänker vad trevligt. Det är inte trevligt. Du går rakt i fällan. Igen.

Vad ska jag göra då?
Du behöver lära dig att känna igen de här personerna! Du har ju redan facit, du kan inte bli förvånad fler gånger! I själva verket är du en av världens främsta experter på opålitliga människor och behöver vända det till din fördel! Utmana dig själv i att leta efter tecken på opålitlighet och på/av-tendenser hos alla du möter. På jobbet, i din familj, på Tider, på Netflix. Skriv ner en lista med kännetecken på dessa beteenden (t.ex har ont om tid, håller inte sitt ord, dyker plötsligt upp efter långa perioder av tystnad osv). Tänk att du får ett poäng varje gång du identifierar ett sånt här beteende hos någon. 

3. Du jagar istället för att släppa

Problemet hittills har varit att när en sån här person plötsligt har backat eller försvunnit har du dragit lite bakvända slutsatser. Förmodligen har du grubblat dig snurrig på varför det hänt, vad du gjorde för fel och vad du kan göra för att återfå kontakten. Det kan kännas rimligt men vad du i själva verket gör är att lägga din energi på att upprätthålla den dysfunktionella relationen med en opålitlig person. Inte optimalt.

Vad ska jag göra då?
Don’t blame the clown for being a clown – stop going to the circus! Sluta bortförklara dåligt beteende. Observera det bara, och välj bort personen. Du ska inte dejta människor som beter sig såhär.

4. Du hoppas på förändring

Din förhoppning om att ghostande personer plötsligt ska börja bete sig schysstare kommer inte realiseras. Människor är mycket förutsägbara när man bara vågar se dem klart och slutar bortförklara deras bullshit. Någon som ställer in i sista sekunden, hör av sig oregelbundet och knappt har tid att ses kan du tryggt räkna med kommer fortsätta ställa in i sista sekunden, höra av sig oregelbundet och inte ha tid att ses. Det kommer inte att ändras.

Vad ska jag göra då?
Sluta hoppas att människor ska byta personlighet bara för att du vill det. Låt dem vara som de är och dejta någon som har vad du söker istället. 

5. Du kan inte föreställa dig något annat

När jag coachar någon med det här mönstret är första steget alltid att känna igen varningsflaggorna och välja bort det välbekanta men oönskade. Först när det är gjort kan vi börja titta på hur man känner igen någon som är pålitlig. Det är rätt mindblowing för många att ens leka med tanken på att människor skulle kunna vara genuint intresserade, höra av sig ofta och prioritera dig. Den vanligaste responsen är såna personer finns inte, och finns de är de inte intresserade av mig. Kan du se hur den föreställningen gör dig till en rätt dålig match för vettiga människor? Vem vill dejta någon som inte ens tror att man existerar? 😛 

Vad ska jag göra då?
Börja med att öva på punkterna 1-4, för du har inte plats i ditt liv för det du söker när det redan är fullt av sånt du inte vill ha. Så bli först och främst jättebra på att känna igen och välja bort personer som inte är tillgängliga eller pålitliga. Därefter kan du börja reflektera över vad du vill ha istället. En konkret början är att plocka fram listan från punkt 2 och “översätta” den till motsatta egenskaper (t.ex lever ett lugnt liv, håller sitt ord, hör av sig konsekvent osv). Sen börjar du leta efter dessa egenskaper hos människor du möter. Inte för att dejta dem, utan bara för att uppdatera din världsbild med den goda nyheten att sådana människor existerar. 

När det känns självklart, och du klart och tydligt kan se skillnaden mellan pålitliga och opålitliga människor, kan du göra mycket klokare val i vem du väljer att dejta, och slippa bli förvånad över att opålitliga personer beter sig opålitligt. 

Den här texten publicerades från början i ett av Happy Datings Nyhetsbrev. Där delar jag varje vecka saker som inte går att ta del av någon annanstans, texter som den ovan till exempel. Vill du prenumerera? Fyll i dina uppgifter här:

Jag har bloggat om det här och här, pratat om det i radio, skrivit en artikel om det och gjort en youtubevideo. Och nu vill jag ta upp det igen, för det är ett ständigt återkommande problem och helt ärligt gör det mig galen!!

Det jag pratar om är att lyssna på dejtingråd från sina kompisar. I egenskap av väletablerad och erfaren dejtingcoach vill jag vara jättetydlig med att mitt tips #1 är att sluta lyssna på dina kompisar! De har inte koll och deras input är inte relevant för dig!!

Vi kan jämföra med kost. Du har säkert vänner som provat att äta på olika sätt. Någon fick sitt hallelujamoment av att utesluta gluten, en annan är frälst på LCHF, någon prisar paleo, vegankompisen förespråkar sitt sätt att äta och den som fastnat för intermittent fasting tycker att det är världens bästa grej. Kul för dem.

Men det har ju ingenting med dig att göra!

Deras val är inte relevanta för din situation överhuvudtaget. Deras kostval utgår från deras högst individuella kroppar, behov, livsförutsättningar, ambitioner och preferenser. Om du inte är känslig för gluten eller inte klarar av att fasta utan att att få blodsockerdippar och gråtattacker, då är det inte relevant för dig att äta så. Det spelar ingen roll alls att det passar perfekt för någon annan. Du måste hitta något som funkar för dig och dina förutsättningar.

Precis likadant är det när det kommer till dejtande. Det är toppen att din kompis hittade sin perfekta parter på golfbanan. Det är jättekul för din kollega som efter 8 år av vänskap plötsligt blev ihop med sin bästis. Det är super att det funkade för din syster att bara berätta vad hon kände för killen hon var kär i och nu är de förlovade.

Men det betyder inte att du ska börja spela golf, dejta dina vänner eller överösa din tinderdejt med allt som du känner. Verkligen verkligen inte!

Du kan inte sno dejtingråd rakt av på det sättet. Dejting börjar med dig! Du kan inte räkna ut vad som kommer funka för dig genom att titta på vad andra har gjort för det finns inget “facit” som funkar för alla. Dina dejtingproblem beror på din superunika mix av dina superunika erfarenheter och föreställningar.

DINA VÄNNER VET INTE HUR DET ÄR ATT VARA DU

För att återgå till kostliknelsen, dina vänner vet inte hur det känns att leva i din kropp. De har ingen aning om vad just du mår bra av eller behöver. De känner inte till din medicinska historia och är sannolikt inte experter på varken beteendeförändringar eller vilka undermedvetna faktorer som driver och motiverar just dig. De kanske dessutom är helt friska medan du har något hälsoproblem som behöver hanteras först. Vilket ofta är fallet när det gäller dejtande.

En gigantisk fälla som jättemånga faller i är att personer med dejtingproblem försöker härma personer utan dejtingproblem. Det är ungefär som om någon som egentligen skulle behöva lite lätt rehabträning eller sjukgymnastik försöker få träningstips från OS-atleter. Ni spelar liksom inte i samma liga. Det spelar ingen roll hur Zlatan gör sina tricks om du knappt kan dribbla bollen överhuvudtaget.

Du behöver lära dig saker i rätt ordning och du måste måste måste få och söka dejtingråd från någon som förstår dina problem – vilket i sig är rätt mycket begärt eftersom de flesta inte ens förstår sina egna problem. Men det är bara värt att lyssna på personer som kan ge tips som är relevanta för din specifika situation.

Någon som har dejtingpanik behöver fokusera på helt andra saker för att få dejtandet att funka än någon som är helt lugn. Den som anpassar sig behöver skifta vissa mönster innan det ens är lämpligt att ha en relation. Om du inte kan svara på frågan “vem är jag?” behöver du ta reda på det innan du försöker låta någon lära känna dig på en dejt. Osv osv osv.

DEJTINGPROBLEM HANDLAR INTE OM DEJTANDE

Dina dejtingproblem handlar inte om dejtande, så dina kompisars tips om vad du ska göra på dejten eller skriva i meddelandet hjälper inte. Det är inte där problemet sitter.

Framför allt, och det här ser jag dagligen i coachingrummet, beror folks dejtingproblem på att de har en blind spot som varken de själva eller deras vänner ser.

Så sent som häromdagen hade jag två nya klienter på raken där jag bara ett par minuter in i sessionen direkt kunde konstatera att de undvek sina känslor när de dejtar av rädsla för att bli sårade. Ingen av deras kompisar hade uppmärksammat detta utan gett dem värdelösa råd i stil med “tänk positivt” och “försöka att slappna av”.

Det de i själva verket behöver göra är att lära om själva upplevelsen av att existera och upptäcka en emotionell sida av sig själva som de gått miste om hela sina liv. Det kan låta övermäktigt, men är i själva verket inte konstigare än att rikta om din uppmärksamhet från dina tankar ner i kroppen där alla känslor och upplevelser lever.

Inom ett par coachingsessioner kommer det vara självklart för dem att inte bara tänka utan också känna och uppleva. Både livet i stort och specifikt i mötet med andra. När de är emotionellt förankrade i sig själva och kan uppleva dejten istället för att bara övertänka kommer det fullkomligt skifta vilken kontakt de skapar, vilken typ av personer de attraherar och vem de blir intresserade av.

Men de flesta kompisar kan inte upplysa dig om de emotionella blind spots som ligger bakom i princip alla dejtingproblem. Även om någon skulle lyckas uppmärksamma det hos dig är det en väldigt jobbig sak att säga till en kompis. Så gör dig själv en tjänst och sluta förvänta dig att åsikter och tips från kompisar ska vara lösningen på dina ankytningsproblem, din rädsla för närhet och dina anpassingsmönster.

Du har alla möjligheter att lära dig betydligt mer och få avsevärt bättre hjälp och större förändring genom att sätta dig in i vad det egentligen handlar om istället.

Läs en bok om anknytning, lyssna på poddar med mig (den här och den här är bra att starta med), gå i terapi eller kom på coaching hos mig (individuellt eller i grupp).

Lär dig dina kärleksspråk, gå en workshop i autentisk relaterande, läs en bok om att sluta jämföra dig, knepiga mammor eller sårbarhet.

Det finns enormt mycket du kan göra för att förstå dig själv och förändra din situation. Men då måste du lyssna på personer som faktiskt vet vad de pratar om.

Kan du känna igen dig i något av följande dejtingproblem?

• Allt annat i livet funkar = gott självförtroende, men dejtandet har strulat länge = lågt självförtroende.
  
  
• Du är lugn, avslappnad och härlig när du inte bryr dig, men så fort du blir intresserad av någon är det som att du byter personlighet och blir orolig, kontrollerande och needy.
  
  
• Du blir så uppstressad över ovissheten i att tycka om någon att du forcerar fram besked för att få veta om ni ska ses igen eller aldrig mer bara för att få sinnesro.
  
  
• Du har hela livet fått höra att du är för emotionell och att killar/tjejer/folk inte gillar när du visar dina känslor, så du håller tillbaka – särskilt med personer du är intresserad av.
  
  
• Du är uppstyrd, planerande och högpresterande i på jobbet och privat och tillämpar dessa egenskaper även på dejtandet, men utan att det ger någon utdelning.
  
  
• När du inser att det inte funkar så bra att ta kommando, planera och styra upp blir du passiv istället och gör ingenting eller ger upp – bara för att frustrerat inse att det inte heller funkar!
  
  
• Du blir konstant besviken på att andra inte tar initiativ eller tom ghostar vilket skapar en rädsla för att om du inte ser till att något händer kommer du vara ensam för alltid, så du fortsätter styra upp trots att det uppenbarligen inte fungerar.

Om det här låter bekant har jag något som du kommer gilla. Jag har nämligen spelat in en coachingsession där vi pratar om alla dessa saker! Du kan lyssna på den här.

Jag säger så ofta jag kan till mina klienter att de är helt normala, har jättevanliga problem och är precis som alla andra jag coachar, men det är såklart inte alls samma sak som att höra någon annan i samma situation prata om det. 

Därför är jag oerhört tacksam för möjligheten att dela den här coachingsessionen eftersom det handlar om några av de absolut största, viktigaste och vanligaste problemen som hindrar väldigt många från att träffa någon. Känner du igen dig det minsta i listan ovan kommer du ha enorm glädje av att lyssna.

Inte nog med att du kommer få många av dina egna frågor och funderingar besvarade, du kommer dessutom uppleva den enorma lättnaden i att väldigt tydligt känna att du inte är ensam om dina dejtingproblem. Det kommer också ge dig ett helt nytt perspektiv att höra någon annan beskriva en situation som du vanligtvis är så mitt uppe i att du inte riktigt kan se den utifrån.

Blir du inspirerad till själv bli coachad när du lyssnar kan du läsa mer om dejtingcoaching här! 

Om jag förenklar litegrann så är det väldigt ofta det här som händer när någon kommer på sin första coachingsession:

En smart, härlig och högpresterande, men emotionellt avstängd, person sitter i fåtöljen framför mig och beskriver sin frustration med dejtandet. Ofta handlar det om sorg över att få höra att man “är fantastisk men…” Den rätta känslan saknas. Varje gång.

Andra gånger handlar det om kontroll. Att det är så oerhört obehagligt att inte veta vad den andra personen tänker och känner, och hur det kommer gå, att man bara vill fråga rakt ut för att få information om sakförhållandena.

Väldigt ofta handlar det om en stark rädsla för att bli sårad. Det känns helt enkelt inte rimligt att ta den risken, vilket innebär att ganska mycket måste hållas på avstånd. För sårad kan man ju alltid bli. Om det är otänkbart blir du tvungen att avstå även från väldigt många möjligheter.

Den gemensamma nämnaren är en ovilja, oförmåga och till och med stark rädsla inför att möta dina egna känslor. Vilket är helt rimligt med tanke på att de allra flesta inte har fått lära sig att göra det.

VAD VET DU OM KÄNSLOR?

Många har vuxit upp i hem där man inte pratade om känslor, blivit kritiserade för att deras känslor är “för mycket” eller bara blivit så bekräftade för sitt intellekt att det där med att känna blev en färdighet som liksom föll bort på vägen. Det skapar en emotionell kunskapslucka som saboterar dejtandet, eftersom det per definition är en väldigt emotionell aktivitet.

Eftersom vi inte kan sakna något vi inte känner till är det aldrig någon som säger till mig “Linnea, jag skulle vilja bli bättre på att möta mina känslor”. Istället säger de “kan du lära mig vad jag ska göra för att det ska sluta kännas jobbigt?”

Men det är inte målet. Livet går inte ut på att aldrig vara jobbigt. Däremot kan vi bli skickliga på att möta de emotionella stormarna när de kommer. Vilket de gör, bör och måste göra. Dina känslor bär på viktig information som du helt går miste om ifall du bara lever ditt liv tankestyrt från huvudet.

Det är viktigt att du blir ledsen när någon beter sig illa mot dig, för annars skulle du fortsätta umgås med den personen. Det är sunt att reagera med jobbiga känslor på svek. Det är helt fantastiskt att du får en emotionell reaktion när någon gör dig besviken! Utan det skulle du inte kunna navigera socialt överhuvudtaget.

Kanske (förmodligen), kan vissa av dina emotionella responser optimeras en del, men vi vill definitivt inte att det aldrig ska kännas jobbigt. Det vore som att ta bort känseln så att det inte ska göra lika ont när du råkar lägga handen på spisplattan. Livsfarligt!

KÄNNER DU ANTINGEN INGENTING ELLER FÖR MYCKET?

Med tanke på att detta är just dejtingcoaching, blir det extremt bakvänt och kontraproduktivt att tro att lösningen på dina dejtingproblem skulle vara att bli bättre på att känna mindre!!

Det du istället behöver sikta på är att bli bättre på att känna överhuvudtaget. Bli riktigt emotionellt kompetent. För det är onekligen extremt ambitiöst att sikta på något så emotionellt omtumlande som kärlek av någon som inte ens är rustad för att hantera sina vardagskänslor, inte sant?

“Men jag ser mig själv som en väldigt emotionell person” säger många när vi pratar om det här.

Ja, för när det väl kommer känslor, då kommer, för att citera en känd poplåt, alla känslorna på en och samma gång. Men det är inte emotionell kompetens. Raka motsatsen faktiskt. Det är ett tecken på att det finns ett emotionellt undertryck; att du samlat på dig känslor under en längre tid som plötsligt exploderar när du inte längre kan hålla tillbaka.

Den här emotionella allt-eller-inget-effekten är väldigt vanlig och ett tecken på att det finns ett behov av nyanser. Du går miste om oerhört mycket emotionell information om du bara kan känna dina starkaste känslor. Det finns mängder av mindre känslor och emotionella impulser som kommer långt tidigare, men om du är van vid att stänga av eller inte lyssna på dina känslor förrän de är riktigt skrikiga, då kommer du missa det emotionella finliret inom dig själv.

Det här skapar en ond spiral. För den som inte är bekväm med att möta sina känslor är det förstås extra utmanande att möta starka känslor. För att undvika det stänger vi av ännu mer, och kan därefter bara känna ännu mer extrema saker. Och så vidare.

Det här håller inte. Du behöver dina känslor! De är en viktig del av dig, men absolut nödvändiga om du vill kunna navigera på ett sunt och effektivt sätt i ditt kärleksliv. I ditt liv övriga liv också, men särskilt i kärlekslivet.

DU BEHÖVER DINA KÄNSLOR!

Om du känner igen dig i att dina känslor är mer som en på/av-knapp än som en nyanserad dimmer, om du är rädd för vissa av dina känslor, eller om du vet med dig att du övertänker eller kontrollerar för att hålla jobbiga känslor på avstånd, då behöver du lära dig att navigera i ditt eget emotionella landskap.

Du behöver ta reda på hur saker känns för dig och lära dig att tolka dina egna känslor utan rädsla. Dina tankar kan inte hjälpa dig på den här punkten. Du behöver dina känslor.

Vill du lära dig mer om hur känslor fungerar, och priset du betalar för att undvika dem, har jag bloggat om det här, här och här. Jag pratar också massor om det i den här podden.

Ett helt kapitel i min bok Dejting börjar med dig! handlar om att släppa taget om övertänkande och kontroll, för att istället skapa utrymme för att utforska, förstå och möta dina känslor. Det kan låta flummigt men är högst konkret när du bara vet hur du ska göra.

Vill du ha en personlig guide på upptäcktsfärden genom ditt emotionella landskap kan du läsa mer om dejtingcoaching här.

Är du van vid att ta hand om alla andra? Anpassare är ofta mycket skickliga på detta eftersom de övat på det hela livet. Det har ofta varit deras främsta roll och källa till närhet ända sedan barndomen och kan leda till en känsla av att det är det enda de har att erbjuda till andra människor. Även om det är fantastiskt att kunna ta hand om andra människor är det inte hållbart att ha det som sin enda relationsdynamik. Det gör balansen i dina relationer skev, och du blir en magnet för människor med problem. Det innebär också att du riskerar att känna dig otillräcklig i sällskap med människor som mår bra och inte behöver ditt stöd.

Vad ska du erbjuda till personer som inte behöver det som du är allra bäst på?

Det som gör den här dynamiken så ondskefullt perfekt är att frågan ovan gäller även de olyckliga människorna i din omgivning. Du har funnit din identitet och källa till kontakt i att ta hand om andra och de har funnit sin i att vara den som behöver tas om hand.

De blir lika vilsna som du om de inte får hålla kvar i sin del av er dysfunktionella dynamik. Så försök inte tvinga dem att må bättre! Du utsätter dem för identitetskris! Just det gör det extra svårt att sätta gränser och släppa taget om personen, för det sista du vill är ju att göra en människa som redan mår dåligt besviken.

Men har du människor i ditt liv som alltid mår dåligt och har problem har du förmodligen försökt stötta dem i flera år till att må bättre. Handen på hjärtat: hur har det funkat? Min gissning är att det inte blir särskilt mycket bättre utan att ni är kompisar just för att era störda relationsmönster råkar matcha varandra.

Det är något annat än att ömsesidigt stötta varandra när ni har tillfälliga problem. Om det alltid är den ena personen som mår dåligt och huvuddelen av relationen kretsar kring det, då är det nödvändigt att skapa förändring. Vänskap ska inte vara enkelriktad och att vara vän är inte lika med att vara stödperson! Den här dynamiken är osund och du behöver ta dig ur den.

Annars är risken extremt överhängande att du tar den med dig in i ditt dejtande, eller att det inte ens blir något djupare dejtande, för att en klok och undermedveten del hindrar dig från att också behöva ta hand om en emotionellt needy partner. Alltså förblir du singel.

BRYT MÖNSTRET!

Vill du bryta det hr mönstret är det nödvändigt att lära dig att umgås med människor som inte behöver din hjälp. Det förutsätter att du har något annat att erbjuda en vän eller partner än din förmåga att lyssna på deras problem. Du behöver lära dig att bygga relationer baserade på glädje och balans!

Innan du kan börja umgås med sådana människor behöver du bredda dina referensramar och ta in att sådana människor faktiskt existerar! Du måste se bortom dina tidigare erfarenheter och brainstorma kring hur en sundare relationsdynamik rent hypotetiskt skulle kunna se ut.

• Kan du föreställa dig ett scenario där du har vänner som mår bra, som ringer dig för att berätta om roliga saker och som också har förmåga att stötta dig när du behöver det?
  
• Kan du sätta dig in i en situation där du låter andra vuxna människor själva ta ansvar för sina liv, istället för att utnyttja dig som dygnet-runt-central för gnäll, gråt och emotionella utspel?
  
• Kan du se hur oerhört mycket tid och energi du skulle spara om du inte behövde agera livboj åt din omgivning utan omgav dig med människor som gav dig lika mycket som du ger dem?

Vad skulle du fylla en sådan relation med? Vad skulle du göra med dina vänner/din partner om ni inte behövde lägga tid på att prata i timmar om (deras) problem?

TRE TIPS

Det är naturligtvis en ganska stor sak att skifta det här mönstret men här är tre konkreta saker du kan börja med för att sätta tydligare gränser och få tillbaka mer av ditt livsutrymme.

1. Stötta när det passar dig, men inte hela tiden. Du har rätt att bara svara i telefon när det passar dig att prata. Samma sak gäller chattar och textmeddelanden. Stäng av pling och ring-funktioner och kolla när du har tid och energi(!!) att lägga på din väns bekymmer.

2. Håll tillbaka. När någon pratar om jobbiga saker behöver du avstå från ditt gamla mönster att luta dig in i det och bejaka dynamiken. Lyssna och var närvarande i den mån du har tid och ork, men skippa fördjupningsfrågorna som leder längre och längre in i det. Istället kan du enkelt men empatiskt säga “det låter jobbigt” och därefter vara tyst. Vill du skifta riktningen ännu mer lägger du till en fråga: “vad tänkte du göra åt det?” Det bollar tillbaka ansvaret till den andra personen och signalerar till er båda att det inte är din uppgift att ta hand om det här.

3. Påtala dynamiken. Ta upp med personen att relationen känns skev och föreslå tydligare gränser och bättre balans. I bästa fall är din vän både förmögen och villig att skapa en sådan förändring för att du också ska må bra. Risken finns dock att det inte tas emot väl. Antingen för att personen faktiskt inte orkar ge mer just nu pga sitt mående, och då behövs förmodligen professionell hjälp. Eller för att personen i själva verket inte vill ha det på något annat sätt. Det är jätteviktigt att veta i så fall, för det innebär att din vän bara vill eller kan ha en relation med dig under förutsättningar att de får luta sig mot dig helt fritt utan att ge särskilt mycket tillbaka, och det är tyvärr inte rimligt.

(OBS! Börja öva på detta med dina vänner och eventuellt på jobbet, men avvakta med familjemedlemmar och dejtande eftersom det är svårare.)

När du har skapat sundare dynamik mellan dig och dina vänner kommer du ha enormt mycket mer tid och energi över till att ta hand om dig själv och ditt dejtande. Det kommer skapa utrymme och ork för att lära känna människor som är öppna för att relatera till dig på ett mer balanserat vis.

Du är värd att ha relationer som känns bra och bidrar till ditt liv och välbefinnande!

Vilket naturligtvis förutsätter att du upptäckt fler sidor av dig själv än bara din förmåga att ta hand om andra.

* * *

Vill du ha hjälp med att bryta det här mönstret, och lära dig att skapa sunda relationer med människor som inte bara behöver din hjälp? Läs mer om dejtingcoaching här!

Alla jag coachar har redan provat allt som de kan komma på. De är pålästa, har dejtat mycket och verkligen reflekterat över sig själva och sina mönster. Ändå har de inte hittat de lösningar som under coachingen blir väldigt uppenbara. Och det är ju hela poängen, för hade de kunnat hitta dem själva vore det ju helt onödigt att anlita mig. Men för många är detta väldigt utmanande. De är nämligen inte vana vid att inte ha alla svar.

De flesta jag coachar är högpresterande, smarta och vana vid att ha koll på läget. Men under coachingen har de ju inte det och det tar en stund för vissa att inse att de inte kommer på coachingen för att veta bäst, imponera på mig eller vara duktiga. Raka motsatsen faktiskt.

Eftersom det är både sårbart och utmanande att överhuvudtaget gå till en coach och att jobba med sina gamla mönster triggar det i sin tur ofta andra mönster kopplat till själva coachingen. Det är till exempel jättevanligt att coachingklienter blir jätterädda för att göra fel eller misslyckas med coachingen, försöker jämföra sig med andra klienter för att försäkra sig om att det går tillräckligt bra för dem själva, vill kontrollera coachingens utveckling, försöker räkna ut vad som ska hända härnäst och tycker det är jobbigt att avsluta vid sista sessionen

Allt det här är ju egentligen inte konstigt alls utan exakt samma problem som de har när de dejtar. De är rädda för att göra fel, misslyckas och förlora kontrollen då också. De jämför sig med andra, vill styra hur det går, försöker se in i framtiden och är rädda för avslut då med.

Det här går alltså helt och hållet hand i hand med anledningen till att de kommer på coachingen från första början, och det är helt okej att det är så. Det hör ju ihop. Lyckligtvis går lösningarna också hand i hand. Genom att bli mer och mer avslappnad i förhållande till coachingen blir det också lättare att slappna av i dejtandet.

NÅGRA SAKER JAG VILL ATT DU SKA VETA

Eftersom jag ser att många klienter kämpar med sina gamla kontrollbeteenden även i förhållande till coachingprocessen finns det några saker som jag vill att du ska veta, oavsett om du just nu sitter och funderar på om att skaffa en dejtingcoach eller om du är en av mina befintliga klienter:

Du ska inte ha koll. Din enda uppgift som coachingklient är att vara riktigt förvirrad och ha massor av problem. Att åtgärda det är mitt ansvar, inte ditt. Du behöver bara fokusera på att vara förvirrad, det är helt i sin ordning att du är det.

Du kommer inte kunna räkna ut vad som ska hända. Visste du det skulle du vara coachen istället för klienten… Det är inte din uppgift att förutse slutet av processen innan du har börjat eller ens när du är mitt uppe i den. Det är som att vara frustrerad över att du inte vet hur en film ska sluta innan du sett klart den. Lugn bara lugn, du kommer få veta hur det går, regissören har tänkt ut allt i förväg så att du bara ska kunna kolla på filmen och låta berättelsen veckla ut sig en scen i taget.

Du tvivlar på hur det ska gå för att du inte kan se in i framtiden. Du har ju aldrig gjort det här förut, men det har jag. Bokstavligen tusen gånger. Jag har koll på coachingprocessen så att du slipper. Din enda uppgift är som sagt att inte ha koll. Kan du unna dig det och låta mig ha koll på läget går allt jättemycket lättare än om du försöker ha koll (=göra mitt jobb) trots att du är helt okvalificerad.

Det går inte ut på att göra rätt. Den invanda duktigheten gör att många verkligen verkligen vill lyckas med tex alla hemuppgifter jag ger dem. Men coaching går inte ut på att göra allting perfekt. Oavsett vad som händer eller inte händer med hemuppgiften och allt annat så kommer det ge oss relevant information att prata om på nästa session. Ibland behöver uppgiften korrigeras något, eller hela coachingfokuset styras om, men oftast bär “misslyckade” hemuppgifter på ny information som är jätteviktig. När vi pratar om varför det inte gick som vi tänkte leder det alltid till nya insikter som uppenbarligen är mer relevanta just då, och så coachar vi vidare utifrån dem.

Du vet inte vad som är “rätt”. Det gör inte jag heller. Efter tusen klienter har jag lärt mig att coachingprocessen inte är spikrak utan går både upp, ner, runt, gör loopar emellanåt och till och med går bakåt ibland. Sen fortsätter den åt något annat håll, och snurrar lite till, men slutstationen brukar vara väldigt tillfredsställande. Utifrån min coachroll kan jag förutse att det kommer vara oförutsägbart och att det är helt i sin ordning, men många klienter blir jättefrustrerande och vill se spikraka resultat NUU! Men det är tyvärr inte så det fungerar, särskilt inte eftersom ett jättestort dejtingproblem är just att många vill se spikraka resultat NUU! Men process och resultat är två helt olika faser. När du är mitt uppe i en storstädning kan det se kaotiskt ut men det är en nödvändig fas för att komma åt allt det välstädade.

Den allra viktigaste faktorn är att du har fått nog. Många har tänkt massor av gånger att de ska testa lite till själva på egen hand men till slut insett att de behöver hjälp. Vilket är toppen, för det innebär att när de väl dyker upp på sin första session är de verkligen redo, och det gör coachingen väldigt effektiv. Det krävs att du har fått nog för att du ska ha motivation att bryta dina gamla mönster.

Även om jag lägger stor vikt vid att hålla coachingen enkel, konkret och till och med rolig är det ingen spa-behandling att gå emot de mönster som hållit dig trygg sedan barndomen. Vilket är en viktig del av coachingen, för om dina gamla strategier inte funkar längre behöver vi byta ut dem. Det leder vanligtvis snabbt till nya resultat, men känns ofta så nytt och därmed läskigt att det krävs att du är riktigt jäkla trött på att ha det som du har det för att våga.

ÄR DU REDO FÖR FÖRÄNDRING?

Om du vill bli coachad av mig kommer jag finnas på plats i Stockholm under de kommande fyra månaderna och coacha IRL och över Skype.

Kan du förställa dig vad som skulle vara möjligt om den energi som just nu går åt till dina dejtingproblem kunde läggas på roligare saker?

• Hur mycket bättre skulle du må om du slapp ha dejtingpanik?

• Hur mycket mindre stressad skulle du vara om du inte hela tiden oroade dig för din framtid, ditt kärleksliv och dina chanser att få barn?

• Hur mycket mer pengar skulle du tjäna om du la all den här energin på din karriär istället?

• Hur mycket mer energi skulle du ha om du levde ditt liv för dig istället för att anpassa dig till andra hela tiden?

• Hur mycket tankekraft skulle du spara om du inte tvivlade på dig själv och konstant jämförde dig med andra?

• Hur mycket tryggare skulle dina vänskapsrelationer kännas om du slapp vara avundsjuk på deras relationer och ständigt parera jobbiga frågor om hur det går med dejtandet?

• Hur många andra drömmar skulle du ha tid, ork och mod att förverkliga om dejtandet kändes enkelt och roligt?

Coachingpaketet innehåller fem sessioner eftersom de flesta inte behöver mer än så för att lösa sina dejtingproblem. Mellan coachingsessionerna får du konkreta hemuppgifter och har tillgång till mig över mail.

Allt du behöver veta står här. Coachingpaketet innehåller fem sessioner eftersom de flesta inte behöver mer än så för att lösa sina dejtingproblem. Mellan sessionerna får du konkreta hemuppgifter och har tillgång till mig över mail.

Kontakta mig genom att klicka här så bokar vi in dig och sätter igång!

Ett utmärkt budgetalternativ till coaching, och ett bra sätt att förbereda dig inför din första session, är att läsa min bok “Dejting börjar med dig!“